De senaste åren har svampangripna laxar med sår och blödningar hittats i flera svenska vattendrag längs östkusten. I somras kom nya rapporter om sjukdomsfall från både Norge och västkusten, och oron växer för att sjukdomen kan ha spridit sig. Forskare arbetar nu för att hitta orsaken till laxsjukan.

De sjuka fiskarna simmar slött och nära ytan. Andra symptom är utslag eller sår där svamp frodas. Men svampen är en sekundär effekt, grundproblemet är något annat.

– Vi har inte kunnat identifiera några enstaka faktorer som orsakar sjukdomen. Det finns flera bakterier och virus som kan ge samma symptom, men i det här fallet har vi ännu inte hittat någon bakterie eller virus som kan vara förklaring till problemen, säger Charlotte Axén, veterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Nu har nya fall upptäckts i västra delarna av Sverige, samt i Norge. Tidigare i år identifierades även liknande symptom i Ryssland och Skottland.

Charlotte Axén, veterinär vid SVA.

– Eftersom vi inte vet vad som är grundproblemet vet vi inte om sjukdomen är densamma. Det ser likadant ut, men just svamp ser likadant ut oavsett orsak, säger Charlotte Axén.

I Torneälven i Norrbotten har årets situation varit värre än fjolårets, medan det sett bättre ut i Västerbotten. Enligt Ulf Carlsson, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västerbotten, såg man problem hos fisken som kom tidigt i år, men att det därefter har varit fler friska laxar som simmat upp för lek.

– Det har varit bra storlek och betydligt bättre könsfördelning. Förra året var det bara fem procent av de fiskar som simmade upp i Vindelälven som var honor, och självklart behövs stora honor som kan lägga frisk rom för beståndet. Vi har inga siffror ännu, men vi har sett att det har varit betydligt bättre i år, säger Ulf Carlsson.

Fiskestopp gav positivt resultat

I början av 90-talet uppstod en liknande situation i Västerbotten, där det visade sig att fiskarna drabbats av en sjukdom. Situationen ledde till stora begränsningar i möjligheten att fiska, och under ett år sattes ett totalt fiskestopp i Västerbottens älvar.

Insatsen gav resultat med en positiv utveckling under lång tid. Det senaste decenniet har antalet fiskar som får fiskas minskat igen då man i förvaltningen vill öka produktionen i vildlaxälvarna.

– Kvoterna sätts internationellt, där man exempelvis tar hänsyn till fiskarnas hälsa. Om en hög andel är sjuka och dör syns det i miljöövervakningen, och på sikt innebär det lägre kvoter. Det finns stor oro och rädsla för att det som hände på 90-talet ska hända igen. Man måste ta höjd för det här i hela förvaltningen, säger Ulf Carlsson.

Fisket påverkas

Sjukdomar kan leda till minskade fiskekvoter, men det finns fler begränsningar som kan sättas in. I år sköts tiden för fisket Umeälven upp från juni till juli för att låta flera fiskar hinna simma förbi upp till lek, medan fisket i Vindelälven begränsades till laxar under 65 cm.


Ulf Carlsson, Länsstyrelsen Västerbotten.

– Det här känns som ett slag i magen. Det är inte bara kustfisket och yrkesfisket som påverkas, utan vi har också fritidsfiske och fisketurism som i vissa fall omsätter en hel del och har ett stort intresse, och det blir mycket att väga in för hur man kan förvalta fisket, säger Ulf Carlsson.

Samtidigt pågår arbetet för att hitta orsaken till de sjuka laxarna.
– Sjukdomar är ofta komplexa. Det finns flera olika faktorer som hjälps åt. Det kan vara faktorer hos djuret, stressande miljöfaktorer från omgivningen eller patogener som virus, bakterier och svampar som samspelar, säger Charlotte Axén.

Tiaminbrist inte hela orsaken

Det har länge spekulerats i om problemet kan bero på att laxarna har brist på vitamin B1, även kallat tiamin, men Charlotte Axén menar att det inte kan vara hela orsaken.

– Vi vet att de har tiaminbrist, det har vi vetat länge. Men nu måste något nytt ha tillkommit eftersom sjukdomen är nyare än så, säger hon.

Förra året undersökte forskarna laxarna i Umeälven och såg att de hade rubbningar i sköldkörteln, höga blocksockervärden och var övervätskade på grund av svampen. Forskarna ska nu även undersöka om rödalger kan påverka.

– Rödalger kan naturligt producera ämnen som liknar dioxiner. Så nu ska vi titta på om det finns inblandning av de här ämnena, eller om vi kan vi utesluta det. Dessutom ska vi göra analyser för att försöka se var fiskarna levt och ätit. Vi misstänker att källan kanske kan hittas där laxen växt upp i Östersjön, säger Charlotte Axén.

Osäker framtid

Hur framtiden kommer att se ut är osäkert. Ett mardrömsscenario vore om laxpopulationen minskar så mycket att de livskraftiga stammarna förloras, men Charlotte Axén menar att det fortfarande är långt dit då alla vattendrag ännu inte är påverkade.

Tyvärr ser hon inte att det skulle ske en snabb förbättring.
– Om det är ett virus tar det några år för fiskpopulationen att bygga upp immunitet. Om det är vi människor som orsakar problemen genom föroreningar eller liknande kan det ta ännu längre tid innan vi ser en förbättring, säger Charlotte Axén.

Svampangripen lax. Foto: SVA

Om du hittar sjuk fisk

Allmänheten i Sverige uppmanas att rapportera fynd av sjuk eller död fisk via svenska Statens veterinärmedicinska anstalt SVA:s rapporteringssida.

Enligt Charlotte Axén är det djurskyddsmässigt bäst att avliva fisk som är döende. Sår kan läka, men svampangripen fisk kommer att dö. När du avlivar fisk med svamp och kasserar den i soporna eller i skogen minskar du också smittrycket.

En fisk som har symptom på sjukdom är den inte lämplig att äta, till exempel om det förekommer svampangrepp, diffusa blödningar i huden eller äldre sår (rundade kanter, lite svullet). Om fisken har sår som är färska och mekaniskt orsakade (till exempel felkrokning) så kan du äta fisken.


Beatrice Rindevall text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.