Under livet utsätts människor för komplexa blandningar av mer eller mindre farliga kemikalier. Hur påverkar det oss? Vems är ansvaret och vad bör göras? Christina Rudén, professor i toxikologi vid Stockholms universitet och utsedd av regeringen att utreda frågan överlämnar nu sin rapport.

I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning om riskerna med kemikalieblandningar. Christina Rudén, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet, utsågs till särskild utredare.

– För att säkerställa en hög skyddsnivå för människor och miljön krävs samordnade åtgärder på olika nivåer och inom olika delar av regelsystemet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar och det måste ses som ett komplement till allt som redan görs i dag, säger Christina Rudén i ett pressmeddelande.

En del av utredningen fokuserar på cocktaileffekten och att göra mer relevanta riskbedömningar för att skydda människors hälsa och ekosystemen.

Den andra delen fokuserar på grupper av ämnen som har liknade struktur och egenskaper. En kemikalie kan förändras, få nytt namn och därmed inte längre vara klassad som giftig, även om effekterna kan vara desamma. Det är någonting som utredarna vill ändra på.

– Vad gäller grupperingar av kemikalier pågår mycket arbete. Det som redan görs kan förstärkas, förtydligas och kommuniceras. En enkel åtgärd kan vara att sätta varningsflagg på de kemikalier som tillhör samma grupp som andra – dokumenterat skadliga – kemikalier, säger Christina Rudén.

Utredningens förslag på åtgärder:

  • Krav på riskbedömning av blandningar i all kemikalielagstiftning.
  • En ny övergripande europeisk lagstiftning för kemiska miljö- och hälsorisker, med fokus på blandningar.
  • Ett nytt ramdirektiv för hälsa med målet att skydda människor från både kemiska och icke-kemiska miljöfaktorer.
  • Samla information om användning och utsläpp av kemikalier i en central databas.
  • Forskning för ökad kunskap om verkliga exponeringsmönster för kemikalieblandningar.
  • En fördelningsfaktor (allocation factor) för att hantera riskerna med kemiska blandningar.
  • Krav på substitutionsprincipen i all relevant lagstiftning.
  • Stärkta krav på gruppvis hantering av kemikalier i REACH.*
  • Flaggning av kemikalier som misstänkt särskilt farliga ämnen under REACH* baserat på gruppvis bedömning och read-across.
  • Stärkta krav på riskbedömning av blandningar och gruppering i den kommande översynen av ramdirektivet för vatten.
  • En ny myndighetsövergripande arbetsgrupp för riskbedömning av blandningar.

Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.