Genom att studera kärlek hoppas forskare kunna lära sig mer om hållbar utveckling. Följ med Extrakt till Zimbabwe och en djupdykning i sociala strukturer, makt och markägande.

Karin Steens intresse för Zimbabwe går långt tillbaka i tiden. Första mötet med landet var under 1980-talet, då hon som tonåring reste dit med Afrikagrupperna.

Därefter har besöken blivit flera, bland annat tack vare ett Olof Palmestipendium och ett MFS-arbete. I dag bedriver hon genusforskning vid Lunds universitets Centrum för hållbarhetsstudier.
– Det är ett privilegium att få arbete med mitt intresse, säger hon.

Ett hot mot livsmedelssäkerheten

Hennes tidigare forskning handlar om sambandet mellan makt och genus i småskaligt jordbruk. Att kvinnor i Zimbabwe inte tillåts äga mark hindrar livsmedelssäkerheten.

Karin Steen, forskare vid Lunds universitet.

Men förklaringen till detta ligger snarare i den manliga identiteten än i materiella förhållanden.

– När jag frågar de gifta männen i min studie hur de ställer sig till att kvinnor skulle få äga jord, så svarar de ofta att ”då är inte jag man”. Ägandet är alltså en del av maskuliniteten.

Som en följd av detta har Karin Steen studerat vad som kännetecknar en god man och en god hustru. Många kvinnor är införstådda med att män kontrollerar marken men poängterar att en god man ger sin hustru jordbruksmark.

Om ojämlikheten gör att gifta kvinnor inte får jord och tid att odla mat till familjen kan barnens hälsa äventyras

Eftersom polygami råder i landet är detta dock inte så enkelt. Det kan uppstå konkurrens mellan en mans fruar och mellan fruarnas respektive barn med mannen.

– Kvinnornas strategi handlar mycket om hur de ska hålla mannen nöjd så att han ger dem jord och betalar pengar till de gemensamma barnens skolavgifter.

Karin Steen har sett att kvinnor strävar efter att bli mödrar och att det ska gå bra för hennes barn i livet. För männen ser det lite annorlunda ut.
– För en man är det visserligen viktigt att det går bra för släkten men också att hans släktnamn blir välkänt.

En tydligare koppling till hållbarhet

I det nya projektet Vad har kärlek med saken att göra ska Karin Steen studera två samhällen i Afrika söder om Sahara; Shona-samhället i Zimbabwe och Akan-samhället i Ghana.

Utifrån olika teorier ska relationen mellan män och kvinnor utforskas mer ingående. Några tidiga resultat från projektet visar att kärlek och dynamiken i relationen mellan man och hustru kan gynna hållbar utveckling.

Kvinnors arbetsuppgifter och ansvarsområden i dessa samhällen har ofta en tydligare koppling till hållbarhet.

– Den som samlar ved och hämtar vatten har bättre överblick över när resurserna tar slut och detsamma gäller tillgången på mat.

Barnens hälsa kan äventyras

Större makt åt kvinnor skapar också ett mer hållbart samhälle och kan lösa hållbarhetsmål om exempelvis jämställdhet och livsmedelssäkerhet, menar Karin Steen.

– Om ojämlikheten gör att gifta kvinnor inte får jord och tid att odla mat till familjen kan barnens hälsa äventyras så att de exempelvis inte kan klara skolan, framförallt flickorna nedprioriteras då.

Och om kvinnorna inte har resurser att odla så mycket att de kan sälja en del av grödorna kan de heller inte köpa kläder, basmat eller betala skolavgifter.

– Då måste flickorna stanna hemma från skolan och hjälpa till i jordbruket. På detta vis blir det en spiral där ojämlikhet mellan könen ger livsmedelsosäkerhet som ytterligare ökar på ojämlikheten och så vidare.

Lösningen handlar om resursfördelning

Lösningen ligger alltså delvis i att förhandla om resursfördelningen i familjen, om mannen respekterar sin partner så kan det vara självklart att ge henne tillgång till mark. Och att grunden för denna omfördelning är en kärlekshandling snarare än en legal rättighet.

Ambitionen är att genom projektet få en förståelse för äktenskapets förhandslingsnormer och utifrån det påverka den inhemska lagstiftningen och policydiskussionen. Och i förlängningen även internationella organisationers inställning.

– Det pågår diskussioner om att både mäns och kvinnors namn ska skrivas in i markkontrakten. Men det avgörande är ändå hur de sociala relationerna mellan könen fungerar i praktiken. Jag hoppas vi kan skaffa oss djupare kunskap om denna dynamik och också ta fram verktyg för att dessa frågor ska komma med i policydiskussionerna.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.