På 1940-talet började forskare studera förändringar i sjön Erken utanför Norrtälje. Sedan mätningarna började har trenden för hur lång tid som sjön är belagd med is minskat med nästan två månader. Anledningen är ett allt varmare klimat.

Vid sjön Erken, utanför Norrtälje i Uppland, ligger Erkenlaboratoriet. Här bedrivs limnologisk forskning, studier av inlandsvatten (se faktaruta). Bland annat undersöker forskarna hur klimatförändringarna påverkar sjön. En av upptäckterna man gjort är att isen på sjön ligger allt kortare tid under året.

– Vi har mätt temperaturen i sjön sedan 1944 och vi ser tydliga trender att temperaturen har ökat. Vi ser också tydliga skillnader i perioderna när sjön är täckt av is, säger Silke Langenheder, föreståndare vid Erkenlaboratoriet.

En skillnad på två månader

Kurt Pettersson
Kurt Pettersson, professor emeritus i limnologi.

Den genomsnittliga trenden för antal dagar som sjön är belagd med is har sedan 40-talet minskat från strax över 140 dagar om året till strax under 90 dagar. Det är en skillnad på nästan två månader.

– Tidigare hade vi ofta isläggning i november. Nu är det inte sällan som isen lägger sig i början på januari och försvinner redan i mars-april, istället för i början av maj, säger Kurt Pettersson, professor emeritus i limnologi.

Isbeläggningen har stor betydelse för artsammansättningen i sjön. När sjön är mörklagd av snö och is gynnas de alger som livnär sig på bakterier och mikroorganismer, medan de som är beroende av ljus vilar.

Andra arter när isen försvinner

Men i och med att isen försvinner allt tidigare når ljuset vattnet under en längre period, vilket påverkar vilka arter som finns i sjön.
– Vi ser tydligt att hela successioner av växtplankton förändras, säger Kurt Pettersson.

Det har inneburit att kiselalgsblomningen i Erken har hämmats medan mindre algarter, som flagellater, istället har gynnats. Kiselalger binder kol och avger syre, och är dessutom en viktig föda för djurplankton. Globalt sett kan man säga att syret i var femte andetag vi tar kommer från kiselalger.

[nyhetsbrev]

Risk för toxiska algblomningar

Under sommaren påverkar klimatförändringarna på ett annat sätt. Då gynnas istället cyanobakterier.
– Att det blir varmare medför risk för fler toxiska algblomningar under sommaren, och lägre kiselalgsblomningar under våren, säger Silke Langenheder.

– Vi ser tydliga skillnader i perioderna när sjön är täckt av is.

Varningarna duggar ofta tätt under sommarmånaderna. I somras kom rapporterades det om algblomningar från Kalix i norr till Stockholm, Gotland och Kalmarsund i söder.

– Generellt ska man vara försiktig om man ser algblomningar, men vi brukar säga att om du står med vatten till knäna och inte kan se dina fötter så avråder vi helt från att bada. Barn och djur är dock högriskobjekt, så därför måste man vara extra försiktig med dem, sa Annika Lindström, marinbiolog vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön, till Helagotland.se, då.

Kan påverka fisket

Silke Langenheder
Silke Langenheder, föreståndare vid Erkenlaboratoriet.

Ökad cyanobakterieblomning kan dessutom påverka matkedjan uppåt i ekosystemet.

– När det finns många cyanobakterier i vattnet blir vattnet grumligt och många rovfiskar kommer få det svårare att hitta mat. Allt detta kan potentiellt ha en negativ påverkan på fisket för att fiskarna inte kan växa till sig lika bra, säger Silke Langenheder.

Just nu pågår flera forskningsprojekt på Erkenlaboratriet, bland annat ett projekt som undersöker vad som påverkar algblomningens intensitet över tid.

Trots att algerna inte alltid märks för oss människor så har de stor betydelse, och människor och alger kan påverka varandra såväl positivt som negativt.

Limnologi

Limnologi är läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten, men även salt och bräckt vatten. Inom limnologin studeras både grundvattnet och ytvattnet, såsom sjöar, dammar, vattendrag och våtmarker. Ämnet tar upp de kemiska, fysikaliska, geologiska, hydrologiska, biologiska och ekologiska aspekterna av inlandsvatten.

I Sverige sker forskning och undervisning i limnologi vid Lunds universitet, SLU och vid Uppsala universitet.