Just nu har vi fullt upp med att hejda framfarten av covid-19, men runt hörnet väntar fler sjukdomar som riskerar att spridas i takt med stigande temperaturer.

Klimatförändringar påverkar redan i dag spridning och överföring av så kallade vektorburna sjukdomar, som överförs via insekter eller fästingar. I takt med ett allt varmare klimat så väntas dessa smittor öka.

”Vektorer, som är kallblodiga, klarar sig bättre i en varmare värld,” skriver forskarna Joacim Rocklöv och Robert Dubrow i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel.

De får stöd av den senast Lancet countdown-rapporten, som följer utvecklingen inom klimat och hälsa. Enligt den rapporten kommer mönstret av infektionssjukdomar att förändras till följd av klimatförändringar. Varmare och mer extrema väder ökar redan smittspridningen av bland annat denguefeber globalt, kan vi vänta oss sjukdomen i Sverige?

– Ja, fast i mindre grad, förklarar Joacim Rocklöv, som är epidemiolog och statistiker samt forskar om klimatförändringarnas inverkan på hälsan och hur klimatinformation kan användas för att förebygga ohälsa.

Gynnas av ett varmt klimat

Dengue sprids av två olika myggor. Aedes aegypti som orsakar de flesta stora epidemierna, trivs bäst i tropiska miljöer, alltså inte i Sverige.
– Den kan troligen ta sig till södra Europa men inte de norra delarna.


Joacim Rocklöv, professor vid Umeå universitet. Foto: Simon Öhman Jönsson

Däremot har en andra denguebärande mygga, Aedes albopictus (tigermyggan), börjat spridas norrut.
– Man har hittat den i Tyskland, och vi studerar just nu när den kan komma till Sverige.

För det är inte frågan om – utan när – den hittar hit. Den gynnas av ett varmt och jämnt klimat med milda vintrar.

– Eftersom myggorna ofta tar sig in via fordon så följer de vår väginfrastruktur. De återkommande denguefallen i södra Europa inträffar när en resenär som har fått med sig viruset gör så att myggorna i Europa blir virusbärande. Det är också scenariot för Sverige, när klimatet tillåter myggorna att överleva vintern. Med dagens snabba uppvärmning är det nog inte långt borta.

Smittvägarna är även samma för andra typer av sjukdomar som till exempel nilfeber, orsakat av West Nile-virus, som är myggberoende men också beroende av flyttfåglar.

– Fåglar med West Nile-virus har setts i Tyskland efter eskalerande utbrott i Europa, och närbesläktade virus har hittats i döda fåglar på Öland.

Tyvärr är dessa sjukdomar inte de enda som riskerar att öka i en varmare värld.

– Många andra infektionssjukdomar, som gynnas av klimatförändringar, står på kö. Det finns en smygande smittorisk för sjukdomar som är klimatkänsliga, längre fram i tiden när klimatet värms upp. Det är en osynlig risk som redan ökar, men kanske inte syns förrän flera decennier framöver.

Samband mellan resvanor och smittspridning

Dengue och nilfeber drabbar i dagsläget främst tropiska områden, men även på hemmaplan finns sjukdomar som kan intensifieras av ökade temperaturer. Två exempel är fästingburna TBE, som kan ge inflammation i hjärnan, och badsårsfeber som orsakas av kolerabakterien Vibrio och kan sprida infektioner i öppna sår vid bad.

– Vibrio ökar vid varma somrar och sprids norrut i Östersjön, men även längs Nordamerikas kust där också matförgiftningar är vanliga, till exempel vid konsumtion av ostron.

Det är en osynlig risk som redan ökar, men kanske inte syns förrän flera decennier framöver.

I dag tampas världens länder med utbrottet av covid-19. Kan det finnas ett samband även mellan dagens pandemi och klimatförändringar?

– Ja, eftersom livsmedelssystemet står för en betydande del av klimatpåverkan så kan det finnas en indirekt koppling via vår djurhantering och miljöpåverkan som gör att vilda djur tvingas till nya områden. Maten reser och produktionen sker under förhållanden som inte alltid är bra. Om vi skiftar till mer vegetarisk kost så minskar vi risken för smittspridning från djurhållning. Det är svårt att säga om det finns en direkt koppling till klimatet men det finns några gemensamma faktorer – exempelvis hur vår rörlighet påverkar smittspridning.

Sambandet mellan våra resvanor och smittspridning skulle kunna användas som argument i klimatarbetet, betonar Joacim Rocklöv.

– Det är viktiga att föra ut så det blir mer välkänt. Det kan leda till att man vill göra en förändring på individnivå. På grund av Corona rör vi oss just nu mer lokalt, vi testar hur det är att ställa om till ett lokalt perspektiv i stället för att tänka globalt. Kanske kan det skapa nya tankebanor i våra hjärnor som gynnar en snabbare omställning?

Förhindra klimatkänsliga infektioner

Genom tydligare kartläggning av hur vi reser, kombinerat med information om väder, har vi bättre möjlighet att förutspå – och förhindra – smittspridning från klimatkänsliga infektioner.

– Det handlar om att identifiera riskområden och öka övervakning av klimat, mygg och hur de gynnas men också sociala förhållanden som intensiva reseperioder. När väderfenomenet El Niño drabbar Sri lanka skulle man kunna förbereda och minska effekterna genom att sätta in tidiga åtgärder och mobilisera resurser till områden med hög risk i flera månader innan smittan sprids.

Om vi skiftar till mer vegetarisk kost så minskar vi risken för smittspridning från djurhållning.

Hälsoargument skulle kunna användas i klimatarbetet, säger Joacim Rocklöv.

– Corona gör det tydligt hur viktigt hälsa är, det kommer närmare och är inte lika abstrakt som argument om en 1,5 grad och ”och en procent mer koldioxid i atmosfären”. Att få sjukdomar där man själv och ens familj bor, där ens barn växer upp, blir väldigt konkret. Det kan hjälpa oss att förstå hela situationen bättre.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.