Det har nu gått tre år sedan metoo-debatten drog igång. Extrakt har träffat Stina Powell, som forskar om hur debatten har påverkat den historiskt mansdominerade jägmästarutbildningen vid SLU.

Metoo blev startskottet för en uppsjö branschspecifika upprop. Under hashtaggen slutavverkat, som omfattade skogsnäringen och de skogliga utbildningarna, samlades vittnesmål från kvinnor som uppger sig ha utsatts för sexuella trakasserier.

– Det är allt från förtäckta skämt till fysiska närmanden, mycket hemska saker, säger Stina Powell, forskare vid avdelningen för miljökommunikation, vid SLU.

Tillsammans med sin forskarkollega Ann Grubbström har hon i en studie granskat hur metoo har påverkat jägmästarprogrammet vid SLU. Varför är just denna utbildning intressant att forska om?

– Vittnesmålen från #slutavverkat visar att det finns starka maskulina normer vid utbildningen. Yrket kräver tack vare modernisering ingen större fysisk styrka men idén om en fysiskt stark man lever krav som ideal.

Ett öppet brev

Ytterligare ett inlägg i debatten blev det öppna brev där 16 studenter vid jägmästarutbildningen krävde konsekvenser för den som trakasserar, diskriminerar eller begår övergrepp vid utbildningen. De krävde även att ”ingen ska behöva utsättas för det arbetsklimat som vi upplevt under vår studietid”.


Stina Powell, forskare vid SLU.

– Kvinnliga studenter säger i våra intervjuer att det finns en manlig norm som är väldig tight. Men samtidigt har vi sett att många inte alls stämmer in i denna norm och känner att de inte passar in. Normen är alltså inte numerärt stark utan sitter mer i väggarna, säger Stina Powell.

Studien visar att ledning, lärare och studenter ofta avstått från att agera vid sexuella trakasserier, som exempelvis sexistiska skämt. En viktig nyckel är att bryta den så kallade tystandskulturen, säger hon.

– Det finns en rädsla för att det ska slå tillbaka om man säger ifrån. Man vill inte upplevas som besvärlig, det finns en rädsla för att det ska skada relationer eftersom studiekamraterna kan bli framtida arbetskamrater.

Vilja att förändra

Hur metoo har påverkat jägmästarutbildningen är ännu för tidigt att säga, menar Stina Powell, men en positiv effekt är att det har stärkt kvinnorna och fått många män att reflektera över sitt eget beteende. Det finns också en vilja att förändra kulturen på programmet, även om hon upplever att det finns en diskrepans mellan vad SLU tycker att de har gjort och vad studenterna tycker behöver göras.

Normen är alltså inte numerärt stark utan sitter mer i väggarna

– Det finns också en föreställning att vi kan informera bort denna typ av kultur, vilket forskning påvisar att det inte fungerar. Det finns en genuin vilja men man vet inte riktigt hur det ska lösas. Man ropar ofta efter chefer men det kan lika gärna vara en lärare eller en studentkollega som kan agera ledare för en förändringsprocess. Mod och civilkurage blir möjligt om jag får stöd och vet att jag inte straffas om jag säger ifrån.

Det öppna brevet är ett resultat av lärarlett stöd.
– Tjejerna som skrev fick kännedom om varandra genom att en lärare bokade ett mötesrum åt dem efter att en incident inträffat under en lektion. Där ser man vad någonting så enkelt som att uppmärksamma och möta deras behov av att samtala kan leda till.

Arbetar mer proaktivt

Ann Dolling, universitetslektor och vice dekan för lika villkor på fakulteten för skogsvetenskap, SLU, säger att fakulteten har arbetat mer proaktivt för att skapa förändring efter brevet och #slutavverkat.


Ann Dolling, universitetslektor och vice dekan, SLU.

– För första gången blev det tydligt att problemen med lika villkor och jämställdhet rör alla som ingår i en skoglig kontext. Det reducerades inte ned till enskilda ärenden, överträdelser eller till en individnivå. I stället började vi jobba utifrån en gemensam kultur som påverkar grupper och individer negativt. Jämställdhets- och lika villkorsarbetet har i dag legitimitet och har en självklar plats i styrdokument och dylikt.

Rent praktiskt innebär det att fakulteten ger en lika villkorskurs som är obligatorisk för kursledare, forskarhandledare och alla i ledande positioner. Man arbetar också med en inkluderande introduktion av nya studenter.

– Studentkårernas ”insparksaktiviteter” gås igenom och vi kontrollerar så att aktiviteterna inte är exkluderande. Vi pratar om allas lika värde, rätten att vara den jag är, att ta vara på olikheterna, att ha respekt för varandra med mera. Vi jobbar som lärare aktivt med att göra nya grupper hela tiden så att alla studenter lär känna varandra.

En uppförandekod

Alla nya studenter signerar även en uppförandekod, som bygger på grundläggande förhållningssätt och uppförande vid fakulteten och vid studentkårsaktiviteter. Målet med uppförandekoden är att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter utifrån diskrimineringslagstiftningen.

– Det hela har resulterat i att vi har ett betydligt mer öppet klimat och diskussion om normer, inkludering, exkludering, sexism och så vidare än vi hade tidigare. Det är viktigt att poängtera att det är det öppna klimatet som möjliggjort den studie som Stina Powell har gjort. Utan det öppna klimatet hade varken studenter, lärare eller ledning så öppet delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Det finns en vilja att prata om kulturen för att kunna förändra till det bättre, säger Ann Dolling.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.