Att coronakrisen har förändrat hur vi rör oss i samhället är tydligt och kartan för hur vi arbetar, reser och umgås ritas nu om. Hur den nya kartan ser ut ska forskare vid KTH ta reda på.

Hallå där Ann Legeby, professor inom tillämpad stadsbyggnad, som tillsammans med Daniel Koch driver studien Vår stad.

Hur väcktes idén till projektet?
–  Vi skulle just starta ett projekt om mötesplatser i staden. Tanken var att köra igång en omfattande undersökning men den blev inaktuell över en natt på grund av coronakrisen, så vi var tvungna att tänka om. Men egentligen är frågeställningarna desamma: hur använder vi staden, vad gör vi på olika platser och på vilket sätt gynnas eller missgynnas en person av var man bor?

Ann Legeby, professor KTH. Foto: Jonas Malmström

Vilka skillnader finns det i staden?
–  Det finns stora skillnader i vad man har närhet och tillgång till i sitt närområde, exempelvis kollektivtrafik, affärer, bibliotek, lekplatser eller grönområden. De som inte har bil – kanske inte ens cykel – blir i detta läge mycket begränsade och hänvisade till vad som finns lokalt. Adderar vi även ytterligare lager med trångboddhet, socioekonomiska faktorer, tillgång till lokaler och resurser i övrigt så blir snedfördelningen ännu tydligare. Om exempelvis skolor, fritidsgårdar och bibliotek stängs och om fritidsaktiviteter ställs in kan det slå mycket hårt i vissa områden.

Har ni sett några resultat hittills?
–  Att rörelsemönster begränsas och att vi håller oss närmare hemmet är sannolikt men vi är nyfikna på om mönstret skiljer sig mellan olika åldrar eller i olika delar av en stad, vilket är för tidigt att säga. Vi har bara tittat snabbt på inkomna svar, men vi kan se tydligt att vattennära stråk är välanvända och att folk promenerar. Vi ser också att många undviker centrala lägen, platser som vanligtvis har ett mer intensivt stadsliv.

Hur kan resultaten användas?
–  Det här är en väldigt dramatisk händelse som kan få konsekvenser för hur vi planerar städer för att bättre möta olika kriser i framtiden och vi vill ta tillfället i akt att lära oss. Exempelvis planeras ofta för att skapa god tillgänglighet till kollektivtrafik men krisen väcker frågor om att det också är betydelsefullt att skapa gynnsamma förutsättningar för mer lokal service, exempelvis handel, vård, utbildning men också tillgång till kultur och rekreation på nära håll.

Vad hoppas ni på?
–  Vi hoppas kunna få ökad medvetenhet om hur viktigt stadsbyggandet är för att fördela resurser. Coronakrisen kommer att få långsiktiga effekter inom många områden och vi är bara i början. Inom stadsbyggande kan vi lära mer om hur tillgängligheten till kollektiva resurser förändras vid en kris, det är särskilt betydelsefullt för grupper i samhället med mindre resurser.

Vilka får delta i undersökningen?
–  Enkäten är indelad med startpunkter i Stockholm, Uppsala och Göteborg, men vi välkomnar alla att medverka varhelst man befinner sig i Sverige. Eftersom situationen förändras hela tiden vill vi gärna att man svarar flera gånger, på så sätt kan vi koppla ihop resultaten med restriktioner som införs.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.