Uppsalaåsen ger staden rent dricksvatten – helt naturligt och gratis. Men i takt med att staden växer så riskerar den naturliga reningen att slås ut, och tyvärr är situationen inte unik för Uppsala. Forskare varnar nu för att grundvattenskydd och skyddsområden nedprioriteras på flera håll i Sverige.

En ås är en geologisk formation som tack vare sitt grova grus och finkorniga sand kan rena vatten. I Uppsala hämtas vatten från Fyrisån som man sedan låter sippra genom Uppsalaåsen.

Denna naturliga rening gör vattnet nästan lika rent som naturligt grundvatten. Åsen sträcker sig över hela kommunen – och går faktiskt rakt under city, vilket kan bli en utmaning i framtiden.

– Vi har byggt staden på vår dricksvattentäkt, det har vi gjort sedan 1200-talet, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd i Uppsala kommun.

Spridning av miljöfarliga ämnen

Stephan Köhler
Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid SLU.

I takt med att Uppsala växer så hotas nu denna uthålliga och naturliga reningen, menar forskare. Det handlar speciellt om de planerade bostadsområdena i södra Uppsala, som oturligt nog ligger på de mest känsliga delarna av Uppsalaåsen.

– Kommunen överväger att bygga ut ytterligare över sin grundvattentäkt, säger Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid SLU.

Ett byggprojekt på vattentäkten kan i värsta fall orsaka spridning av miljöfarliga ämnen.

– Om en lastbil med olja välter på vanlig mark så kan man sanera, men om det sker här så tränger oljan ned i åsen och den kan spridas upp till 100 meter per dygn. Det finns risk att föroreningar sprids till grundvattnet och om det är riktigt allvarligt så förstörs Uppsalas dricksvattenförsörjning.

Åsen kan skyddas på flera sätt

Stephan Köhler har fört diskussioner med kommunens politiker och han tycker att de har både förståelse och en del kunskap om problemet.

Det finns förslag att lägga mer pengar på att skydda åsen. Ett sådant exempel kunde vara att skyddsborra brunnar där eventuellt läckage kan samlas in för att därefter pumpas upp, och på så sätt förhindra spridning.

Det finns risk att föroreningar sprids till grundvattnet.

En annan är att bygga varsamt och undvika trafik så långt det går. Ett flertal olika åtgärdar måste studeras, avvägas och anpassas.

Situationen inte unik

Situationen i Uppsala är inte unik. I Gävle finns samma problem där kommunen har byggt mycket, bland annat köpcentrum och bensinmackar, på Valboåsen.

– Det är stor risk att föroreningar från verksamheterna tränger ned till grundvattnet även där, säger Stephan Köhler.

Han hör ofta resonemanget att ”det har gått bra hittills”, så behöver man vara så orolig?

– Det byggs mycket i Sverige just nu och många upplever att frågor sker på bekostnad av att grundvattenskyddet och skyddsområden prioriteras ned. Det behövs mer kunskap om hur vi bättre kan säkra och utveckla den framtida vattenförsörjningen i regionerna där städerna växer och då konkurrera om känsliga markytor på eller i närheten av vattentäkterna.

Prioriterar grundvattnet

Maria Gardfjell
Maria Gardfjell, kommunalråd. Foto: Uppsala kommun

Maria Gardfjell betonar att kommunen inte överväger att bygga på de mest känsliga områdena.

- Eftersom vi tidigt i planprocessen beslutade att prioritera vattnet så har vi verkligen prioriterat grundvattnet i planeringen. Vi har gjort riskanalyser och ställt tydliga krav i detaljplaner. Det blir mycket nytänkande och innovation för att skydda vattnet. Vissa extremt känsliga zoner har undantagits från byggnation i det här läget.

Enligt Maria Gardfjell är snarare det stora problemet den befintliga bebyggelsen i Uppsala.

– Där har inga skyddsåtgärder gjorts alls. Här skulle vi exempelvis behöva flytta bilparkeringar, ställa nya krav på brandskyddet, förbjuda användning av bekämpningsmedel och rena dagvatten.


Karin Montgomery

Lämna ett svar till Torbjörn Albért Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Inger Sjöberg skriver:

    Att det blir fokusering på Ulleråker är för att man fått kunskap om farorna och möjlighet att yttra sig i dialoger och remissinstanser. Kommunen bör naturligtvis ta ansvar för hela åsen och dricksvattenförsörjningen. och ställa krav på sjukhuset m m. Att ställa krav på ett bostadsområde och dess invånare går ju också men måste då ständigt informera och övervaka och det har ju inte visat sig så lätt. Och enligt detaljplaner i Ulleråker bygger man på områden med mycket stor risk för vattnet. Så står det uttryckligen och därför har många remissinstanser avrått för den planerade stora byggnationen men utan att få gehör från kommunen.

  • Torbjörn Albért skriver:

    Fokuseringen på utbyggnaden av Ulleråker ovanpå åsen är märklig, när man betänker att längre upp längs åsen, mitt i stan, har Akademiska sjukhuset grävt ner sig i märgen av åsen i en gigantisk grop utan den minsta debatt.