Gig-ekonomin öppnar vägen in på arbetsmarknaden för många, men hur påverkas arbetarnas vardagsliv av att släppa allt så fort mobilen plingar? Och vilken effekt har gig-ekonomin på integration? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt.

När tjänstemännen lämnar kontoren klockan fem plockar andra arbetare fram cyklar, bilar och inväntar pling i mobilen för att sedan kryssa genom stadens gator med olika leveranser. De så kallade gig-arbetarna, personer med flexibelt arbete och korta uppdrag via appar som Uber eller Foodora, utgör en allt större del av arbetsmarknaden.

– Gig-ekonomin växer snabbt och skapar många nya jobb. Vi får alltmer en servicekultur som bygger på denna ekonomi, säger Natasha Webster, forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Tidigare studier bekräftar att gig-ekonomin till stor del baseras på samhällets mest utsatta grupper; fattiga, nyanlända invandrare, kvinnor och lågutbildade. Befintlig forskning om gig-ekonomi kommer främst från USA och Storbritannien.

– Situationen i Sverige är annorlunda eftersom det finns ett utvecklat välfärdssystem här. Sverige är unikt eftersom landet har en historia med stark arbetsrätt, medan gig-ekonomin bygger på mer flexibla arbetsrelationer.

Hur gig-ekonomi påverkar vardagen

Dessutom fokuserar tidigare forskning mest på arbetsrätt, men Natasha Webster och hennes forskarkollega Qian Zhang vill se hur gig-ekonomi präglar arbetarnas tillvaro.

Natasha Webster, forskare vid Stockholms universitet.

– Varje gång telefonen plingar till så måste de jobba, hur påverkar det vardagen hos arbetstagaren? frågar sig Natasha Webster.

I en förstudie som Natasha Webster och Qian Zhang har genomfört beskriver en kvinna från Pakistan hur gig-ekonomin har gett henne möjligheten att starta en verksamhet i hemmet. Och en kvinna från Kina använder gig-ekonomin för att tjäna pengar medan hon söker arbeten där hon kan använda sin juristexamen.

– Exemplen visar komplexiteten inom gig-ekonomin, det skapar nya möjligheter men ger samtidigt mindre kvalificerade arbeten.

Kan leda till utanförskap

Det finns indikationer på att gig-arbete också skapar en annan utsatthet, då gig-arbetarna inte får samma skydd i välfärdssystemet, det gäller exempelvis avtalspension. Det är även osäkert om arbetarna känner till de rättigheter de har i det svenska välfärdssystemet.

– Det är viktigt att de har tillräckligt underlag för att kunna ta informerade beslut.

Enligt Natasha Webster är beslutsfattare i dag osäkra på hur de skall hantera den snabbt växande gig-ekonomin. En fara hon ser är att gig-arbetare avslutar sina SFI-studier (svenska för invandrare) för att hinna med arbetet.

– Det gör att de fastnar i lågbetalda arbeten och på så sätt förhindrar gig-ekonomin integration. Utöver att ta reda på vilka dessa arbetare är och hur denna arbetsform påverkar deras liv så vill vi veta mer om hur gig-ekonomin påverkar ekonomisk och social hållbarhet i samhället.

Om projektet

Forskningsprojektet Integration levererad? Invandrares erfarenheter i den växande svenska gig-ekonomin, har tilldelats tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas.

Syftet med denna studie är att öka vår förståelse kring gig-ekonomin i Sverige och utforska de olika sätt som gig-ekonomin är en ökande del av invandrares väg in på arbetsmarknaden.

Studien består av tre delprojekt som täcker tre nivåer av gig-ekonomin; ett företag som tillhandahåller en gig-plattform, gig-arbetare och policyramverk.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.