Försvarsmakten har bett om undantag från miljölagstiftningen för att lättare kunna genomföra internationella militärövningar i Sverige. Det väcker oro för ökade påfrestningar på miljön.

Sedan Sverige lämnade in Natoansökan får Försvarsmakten fler förfrågningar från utländska förband som vill komma hit och öva tillsammans med det svenska försvaret. För att kunna tacka ja har försvaret bett om att få ett tillfälligt undantag från miljölagstiftningen. Försvarsmakten har även bett om mer långsiktiga lättnader från miljökraven, som beskrivs som ”allt för begränsade i förhållande till ett Natomedlemskap”.

Det tillfälliga undantaget från miljölagstiftningen innebär att det under ett års tid inte behöver göras någon tillståndsprövning inför en militärövning. Vid tillståndsprövningarna vägs verksamhetens behov mot eventuella miljökonsekvenser. Flera miljöorganisationer har i remissvar uttryckt oro över att Försvarsmakten kan få ett tillfälligt frikort från miljölagstiftningen för internationella övningar. Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska Institutet, tycker att oron är befogad.

− Det är jätteviktigt att försvaret har koll på vilket miljöavtryck deras verksamhet orsakar, undviker miljöfarliga ämnen och agerar för att återställa miljön efter övning, säger han.

I sin forskning studerar han hälsorisker med kemikalier. Han har till exempel noga följt PFAS-skandalen i Ronneby, i Blekinge. Invånarna där fick under många år i sig höga halter kemikalier via det kommunala dricksvattnet. Kemikalierna hade läckt ut till grundvattnet från ett militärt övningsfält där Försvarsmakten hade använt ett brandskum som innehöll PFAS.

”Dricksvattnet borde försvaras”

Om det kommer genomföras fler militärövningar i Sverige framöver är det framför allt påverkan på känsliga vattendrag och dricksvattentäkter som oroar Mattias Öberg.

Mattias Öberg
Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg

− Dricksvatten är den viktigaste naturresursen vi har och det borde ha högt försvarsvärde, säger han.

Han beskriver det som paradoxalt att Försvarsmakten själva har orsakat utsläpp av kemikalier och förorenat dricksvattentäkter.

− I stället för att se miljökraven som ett hinder för sin verksamhet borde man inom försvaret förstå att det är en del av totalförsvaret att skydda vår miljö och hälsa. Försvarsmakten ska försvara vårt samhällsskick, vår demokrati, men också vår hälsa och vår miljö, säger han.

Missar övningstillfällen

Från Försvarsmakten menar man att skälet till att de vill ha undantag från miljölagstiftningen är att prövningarna för att få tillstånd tar för lång tid.

− Som svensk miljölagstiftning ser ut hinner en ansökan ofta inte prövas innan övningstillfället har gått oss förbi, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Försvarsmakten.

Från försvaret gör man inte bedömningen att fler militärövningar kan leda till ökad risk för föroreningar.

− Vi ser att bullernivåerna kan påverkas. Andra konsekvenser bedöms som extremt marginella. Jag förstår att det finns en oro, men vi ser inte att det finns fog för det, säger Guna Graufelds.

Hon framhåller också att man, inom Försvarsmakten, genom åren har vidtagit åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan.

− Vi har till exempel slutat använda brandskum som innehåller PFAS vid övningar.

Mattias Öberg tycker att det är onödigt långtgående att ge Försvarsmakten undantag från miljölagstiftningen i samband med internationella övningar. Om det är handläggningstiderna som är problemet tycker han i stället att man borde försöka snabba på tillståndsprocessen.

− Det kan ta lång tid att få miljötillstånd i dag och vi behöver se över hur bedömningen kan göras snabbare. Jag förstår att försvaret måste öva, men det betyder inte att vi ska offra framtida miljö och hälsa, säger han.