Hur vi har det när vi är små får betydelse även för hur vi mår som vuxna. Det gäller människor, men också hönor. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka om det går att öka trygghetskänslan hos hönor inom äggindustrin genom att ge kycklingar en bättre uppväxt.

I det nya projektet provar forskare vid SLU ett helt nytt sätt att utforma kycklingstallar, alltså de hallar där värphönorna lever under sin 16 veckor långa barndom.

Idén är att dela upp lokalen i en säker och en stimulerande zon. I den stimulerande zonen ska det vara ljust och finnas möjlighet att sandbada och sprätta i strömaterial. I den säkra zonen ska belysningen vara dimmad och det ska finnas värmelampa eller värmeplatta och gömslen där kycklingarna kan ta skydd.

− I dag finns oftast inte gömslen i stallarna men det vill vi införa. Om kycklingarna får möjlighet att springa undan till en trygg plats vågar de kanske också mer. Om kycklingar får en känsla av trygghet kan det minska stress och andra negativa effekter hos vuxna värphönor, säger Josefina Zidar, forskare i etologi, läran om djurs beteende, vid SLU.

Vissa hönor törs inte gå ut

Bakgrunden till det nya forskningsprojektet är att forskarna tidigare sett att vuxna värphönor ofta inte utnyttjar hela sina stallar.  

Josefina Zidar
Josefina Zidar, forskare vid SLU.

− Även om de till exempel har möjlighet att gå ut och vistas utomhus är det inte alla som gör det, säger Josefina Zidar.

Hon hoppas att deras projekt ska bidra till att fler hönor kan utnyttja resurserna som de har tillgång till och på så sätt skapa positiva erfarenheter för hönorna.

− Jag hoppas att vi ska kunna ge hönor bättre livskvalitet. Vi människor håller djur i vår vård och då ska vi se till att de har det så bra som möjligt, säger hon.

Saknar ofta fönster

Om de vuxna hönorna ska våga vistas utomhus i större utsträckning än i dag tror Josefina Zidar att det är viktigt att få in dagsljus redan i kycklingarnas uppväxtstallar. Som det är nu har stallarna ofta inga fönster, vilket skulle kunna bidra till att kycklingarna inte vågar gå ut när utomhusvistelse erbjuds senare i livet, resonerar hon.

Under projektet kommer hon i ett första steg att bygga upp ett test-stall på SLU Forskningscentrum Lövsta i Uppsala. I steg två ska hon sedan gå vidare och inreda stallar hos två stora svenska äggproducenter. Den största utmaningen under projektet tror hon blir att hitta ett sätt att bygga upp en bra miljö i äggproducenternas befintliga stallar, utifrån förutsättningarna som finns där.

− Vi kommer inte kunna bygga nya stallar utan vi måste anpassa oss efter hur det ser ut och efter behoven som finns inom industrin, säger Josefina Zidar.

Hon förklarar att det till exempel kan bli svårt att få in dagsljus i stallar som inte har fönster. Det är också viktigt att den nya inredningen inte försvårar arbetet för människorna som jobbar med att sköta kycklingarna.

Studera kycklingars beteende och kroppsspråk

− Samarbetet med äggproducenterna är viktigt för projektet. Vi behöver deras synpunkter för vi vill skapa något som verkligen fungerar för dem. Vi vill inte att detta ska bli ett skrivbordsprojekt utan vi vill att äggproducenterna ska kunna använda modellen, säger hon, och kommer in på nästa utmaning.

− Vi vet egentligen inte hur man mäter om hönor har det bra. Under projektet kommer vi att detaljstudera kycklingarnas beteende, kroppsspråk och läte. Kanske kan vi se att de ägnar mer tid åt att putsa fjäderdräkten eller sandbada. Det skulle kunna vara så att de inte ägnar lika mycket tid åt det om de är stressade eller mår dåligt på något annat sätt, säger Josefina Zidar.

Hon hoppas att detaljstudierna av kycklingarnas beteenden ska bidra till ökad kunskap om hur man bedömer hönors välmående. Om det till exempel går att identifiera ett visst läte som verkar vara förknippat med trygghet skulle det kunna vara till nytta för djurskyddsinspektörer som har i uppdrag att granska villkoren i hönsstallar.

Under projektet kommer Josefina Zidar också att studera kycklingarnas hjärnor och immunförsvar för att se om det sker några förändringar i samband med att miljön i stallarna görs om.

− Om vi lyckas skapa trygga hönor kan det vara så att det påverkar deras immunförsvar på ett positivt sätt. De kanske blir mer motståndskraftiga mot olika sjukdomar och kan hantera stress bättre.  

Från ägg till höna

Äggindustrins värphönor föds på kläckerier och honorna flyttas sedan till särskilda kycklingstallar. Där lever de i 16 veckor, tills de är stora nog att placeras i värphönsstallar.

I juni 2020 fanns det 8 403 424 värphöns i Sverige enligt Jordbruksverkets statistik.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.