Industri & Energi
Forskare undersöker återsläppsfiskets effekter
Många sportfiskare släpper tillbaka fiskarna de fångar, men hur påverkar det egentligen djuren och deras omgivning? Det undersöker forskare i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Catch and release-fiske har blivit allt vanligare och inom sportfisket släpps numera en stor andel av de fångade fiskarna tillbaka.
− Förhoppningen är att det ska bidra till att bevara fiskebestånden men egentligen vet vi ganska lite om hur återsläppsfisket påverkar bestånden, säger Kaj Hulthén, forskare inom akvatisk ekologi vid Lunds universitet.
Han leder ett forskningsprojekt som sätter fokus på återsläppsfiskets långsiktiga effekter. Tidigare forskning visar att de flesta fiskarna överlever att fastna på kroken och tillbringa några minuter över ytan medan de blir vägda och fotograferade.
− Den direkta dödligheten verkar i många fall vara relativt låg, men vi vet inte hur det här fisket påverkar till exempel fiskarnas beteende och reproduktion, säger Kaj Hulthén.
Experiment i skånska dammar
I ett dammsystem i centrala i Skåne ska ett antal gäddor och abborrar nu studeras noggrant. Varje fisk kommer få en sändare som mäter deras hjärtfrekvens och visar var i dammen de befinner sig. Det helt unika med projektet är enligt Kaj Hulthén att de med den här metoden kan studera hur fiskarna beter sig mot varandra i samband med att forskarna fiskar upp och släpper tillbaka dem.
− Tidigare har man bara undersökt hur det går för tillbakasläppta individer, men vi vet ju att fiskar är sociala och interagerar med varandra. Genom att vi har sändare på alla fiskar i dammen kommer vi kunna se hur hela gruppen påverkas och om stressen som är associerad med att bli fångad sprider sig till andra individer.
Att experimentet i dammarna görs på just på gäddor och abborrar beror på att detta är arter som är särskilt viktiga för att ekosystembalansen ska upprätthållas, samtidigt som det är vanligt att dessa arter släpps tillbaka av fiskare. Genom att studera två olika arter kan forskarna också få en bild av om olika fiskarter påverkas på samma sätt av återsläppsfisket eller om det finns skillnader.
Parallellt med experimentet i dammsystemet kommer forskarna, inom ramen för projektet, även studera reproduktionen hos tillbakasläppta gäddor. Detta kommer göras med hjälp av data från en annan studie, där gäddor har exponerats för återsläppsfiske under ett decennium.
Kan krävas nya regleringar
Kaj Hulthén hoppas att resultaten från hans forskningsprojekt ska kunna fungera som stöd för beslutsfattare som har till uppgift att bedöma om det behövs nya regleringar av sportfisket.
− Om det visar sig att återsläppsfisket har större negativa konsekvenser än man tidigare trott behöver man kanske se över det, säger han.
− Det kan vara så att fiskarna är särskilt känsliga under vissa delar av säsongen. I så fall skulle man kunna styra fisket till perioder då stresspåslaget blir som minst. Det kan också vara så att påverkan på bestånden blir särskilt stora om det fiskas i samband med reproduktionen. Kanske finns det dagar då man behöver låta fiskarna vara ifred.
Även om hans forskning kan komma att leda till begränsningar för sportfisket upplever han inget motstånd från sportfiskarhåll.
− Tvärtom. Jag tror att det finns ett stort intresse för den här frågan. Många sportfiskare värnar om naturen och vill fiska på ett hållbart sätt så det är viktigt att nå ut till dem med resultaten. En bit in i projektet planerar vi att presentera våra resultat i olika forum där många sportfiskare kan nås, till exempel på Sportfiskemässan.
Fiskar du själv?
− Inte så mycket utanför jobbet och det är nog tur för annars hade det blivit fisk, fisk, fisk. Jag fiskade mycket som barn men nu blir det bara någon gång om året med barndomskompisarna.