Industri & Energi
Forskare tacklar problemet från olika håll
Resistensproblemet sysselsätter idag forskare i hela världen. Här följer ett axplock av sju aktuella och lovande projekt som pågår runt om i världen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
1. Farliga bakterier ska avväpnas
En idé är att utveckla antibiotika som inte ska döda bakterier, istället ska de blockera deras förmåga att orsaka sjukdomar. Tanken är att bakterier som inte hotas till livet inte har något behov av att utveckla resistens. Dessutom vill forskarna på det här sättet skona alla de nyttiga bakterier som vi faktiskt behöver.
2. Snabbare test ger rätt medicin
Snabbare diagnostik är något sjukvården hett längtar efter. Forskare vid KTH och Uppsala universitet har utvecklat små labb på chip, som snabbt och effektivt avslöjar vilken bakterie det handlar om samt vilken antibiotika den är resistent mot. Ett motsvarande test idag tar upp till två dygn vilket innebär att läkare ofta skriver ut bredspektrumantibiotika för att vara säker på att infektionen ska slås ut.
Flera andra idéer på diagnostiklösningar testas just nu, bland annat i Uppsala där man använder sig av magnetiska nanopartiklar som fäster vid bakteriernas dna. I nästa led kan dessa detekteras med hjälp av elektromagnetiska kretsar.
3. Rening i väntan på besked
Blodförgiftning är ett allvarligt sjukdomstillstånd som idag kräver att man sätter bredast möjliga antibiotikakur. Företaget Alteco Medical har utvecklat en reningsteknik där patientens blod filtreras i en behållare med porösa väggar täckta av en peptid. Peptiden binder gifter som annars slår ut livsviktiga organ. Därmed får läkarna tid att identifiera bakterien och sedan välja rätt antibiotika.
4. Snabb död minskar resistensen
Genom att döda bakterier snabbare än idag ska de inte hinna utveckla resistens. Det är tanken bakom utvecklingsbolaget Pergamums idé. De vill använda kroppsegna och antimikrobiella peptider för att ta död på bakterier. Lösningen innebär att bakterier dör inom någon minut till skillnad från vanlig antibiotika som verkar först inom några timmar eller dygn. En tid som kan räcka för att resistens ska uppstå.
5. Skorpiongift fixar hudinfektioner
Den kinesiska guldskorpionen använder inte sitt gift bara för att ta död på sina byten. I giftet finns en peptid, ett kemiskt ämne, som tar död på mikroorganismer. En egenskap som kinesiska forskare tror att de kan utnyttja för att skapa ett alternativ till antibiotika vid framförallt hudinfektioner.
6. Grodskinn ger nya antibiotiska substanser
I grodors skinn finns mängder av ämnen med antibiotiska egenskaper. Forskare försöker nu skapa en ny generation antibiotika med hjälp av olika grodors skinn. Forskarna arbetar med att kartlägga och analysera ämnen från 6000 grodarter från hela världen, när de hade klarat av de 200 första arterna hade de hittat 100 olika antibiotiska substanser.
7. Söker på havets botten
Forskare vid Umeå och Tromsö universitet har gått samman för att leta efter nya antibiotika i organismer som lever under extrema förhållanden i Norska havet. Hypotesen är att organismer som överlever i extrema miljöer har utvecklat väldigt speciella egenskaper, kanske kan någon av dem användas för att utveckla unik antibiotika.
50 miljoner till forskning om antibiotikaresistens
Formas är en av de stora finansiärerna av forskning kring antibiotikaresistens. Just nu finansierar de tretton olika projekt om antibiotikaresistens med en totalsumma på drygt 50 miljoner kronor.
De fem största är:
Joakim Larsson på Göteborgs universitet har fått 25 miljoner kronor för att studera metallers och biociders betydelse för resistensutveckling. Se mer i artikeln Utsläpp och miljögifter bidrar till negativ utveckling om Joakim Larssons forskning.
Lars Gustafsson på Uppsala universitet har fått sex miljoner kronor för att studera ekologiska och evolutionseffekter av klimatförändringar och fågelburna infektionssjukdomar. De kommer bland annat att titta på infektionssjukdomar som TBE, Sindbis, West Nile fever, Borrelia och antibiotikaresistenta bakterier.
Maria Granberg vid Göteborgs universitet har fått 5 miljoner kronor för att studera förekomst och spridningen av antibiotikaresistens i marina miljöer. Se mer i artikeln Antibiotikarester i havet ger effekter i hela näringskedjan.
Sara Lindén på Göteborgs universitet har fått knappt fem miljoner kronor till ett forskningsprojekt om hur vi kan förbättra grisars slemhinneytors försvar mot infektion i mage och tarm.
Jonas Waldeström på Linnéuniversitetet har fått 2,6 miljoner kronor till ett projekt om vilda fåglar som miljöindikatorer för antibiotikaresistens.