Hållbara städer
Ett grönare Island
Aska, vulkanisk sten och lavafält. Island är det land i Europa med minst andel skog. Trots åratal av trädplantering står skogen bara för 1-2 procent av markerna. Nu kämpar forskarna mot klockan.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack, du prenumererar nu på nyhetsbrevet Extrakt.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– Om du går vilse i en isländsk skog är det bara att resa dig upp!
Skogsforskaren Bjarki Þór Kjartansson drar lite på munnen åt det gamla skämtet. Den isländska fjällbjörken är känd för att vara låg, sned och långsamtväxande.
För över tusen år sedan högg vikingarna ner all skog på ön och sedan dess har den aldrig riktigt återhämtat sig, men Bjarki Þór Kjartansson och hans kollegor på forskningscentret i Mógilsá strax norr om Reykjavík jobbar hårt för att säkra skogsbestånden på ön.
Det är inget lätt arbete. Island är fortfarande det land i Europa med minst andel skog. Ön är så kal att forskarstudenter från länder med extrem torka reser hit för att bedriva studier.
Införseln av importerade träd har fört med sig ohyra till ön som skadar både nya och gamla träd. ”Men vi har inget annat alternativ. Det enda inhemska trädet vi har här på Island är fjällbjörken och den är krokig och långsamt växande. Vi är helt beroende av träd från andra länder” säger Bjarki Þór Kjartansson. 
Att plantera träd var Páll Sigurðssons allra första sommarjobb en gång i tiden. Han blev så uppslukad att han bestämde sig för att vidareutbilda sig inom just skog. 
Länge fanns bara inhemsk fjällbjörk på Island. I dag finns här en hel arsenal av träd som importerats från andra länder. I framtiden gäller det att välja träd som gillar varmare temperaturer, eftersom det isländska vädret redan har förändras till det varmare. 
Páll Sigurðsson tar ett jordprov som ska skickas till en klimatforskare i Tyskland och assisteras av doktoranden Ben Wismewski. Exakt vad just detta ska användas till minns han inte på rak arm. Kanske säger det något om mängden pågående forskningsprojekt. 
I Hveragerði är träden numrerade och allt bevakas noga. Stammarnas tjocklek, hur tidigt de blir gröna om vårarna och hur stora bladen blir. För att mäta klorofyllinnehåll använder sig forskarna av drönare och för att studera rotsystemet går de ner med en kamera.
Islands största miljörörelse
Nästan halva landet räknas som öken, men så kallad ”wet desert” med anledning av den stora mängden nederbörd.
Ändå tycker Bjarki Þór Kjartansson att det gamla skämtet är lite orättvist. Även om den isländska fjällbjörken är lågväxande finns andra träd med desto mer krut i.
– Redan 1890 började staten återplantera träd på ön och särskilt de senaste 70 åren har vi importerat mycket träd. Främst sibirisk lärk, men också sitkagran och tall från Alaska. Det finns också mängder av trädplanteringsklubbar. Ungefär 3,5 procent av befolkningen är direkt involverade i de här sällskapen och ägnar stora delar av sin fritid åt att gallra och plantera träd utan att få någon lön för det. Det är Islands största miljörörelse, säger Bjarki Þór Kjartansson.
Ungefär 3,5 procent av befolkningen är direkt involverade i de här sällskapen och ägnar stora delar av sin fritid åt att gallra och plantera träd.
För att stärka sin tes lyckas han inom loppet av ett par minuter peka ut nackspärrshöga tallar, granar och lärkar. Varje träd är noga försett med varsin skylt som avslöjar vilket land det kommer från och vilket årtal det är planterat.
Problem med erosion
På Island finns inte mindre än 140 vulkaner och stora delar av landet täcks av aska och vulkanisk sten. Bristen på skog har gjort att man fått problem med både erosion och frekventa sandstormar.
Genom att plantera mer skog hoppas man kunna minska problemen med erosion. Man hoppas också på ökad biologisk mångfald. Utöver detta vill regeringen plantera träd för att binda koldioxid.
Island har redan nu profilerat sig i miljöfrågor och 99 procent av energin som produceras på ön är grön.
– Att skogen är viktig för den isländska befolkningen råder det faktiskt ingen tvekan om. 95 procent vill ha ännu mer skog och människor föredrar skog framför bio, säger Bjarki Þór Kjartansson.
Skogarna kämpar i motvind
En färsk undersökning visar också att islänningarna tillbringar mer tid i skogen än både svenskar, skottar och irländare. De isländska skogarna kämpar dock i motvind. Ohyra, jordbävningar och vulkanutbrott är bara några av problemen. Några som vet allt om det där är forskarna i Hveragerði, strax öster om Reykjavík.
För tio år sedan ställdes allt på ända i de lokala skogarna. En jordbävning fick då till följd att den vulkaniskt aktiva marken blev varmare än någonsin, vilket i sin tur gjorde att många träd dog.
De klarade helt enkelt inte av att växa i den heta marken. Händelsen lockar fortfarande klimatforskare från hela världen.
Många isländska forskare pratar antingen svenska, danska eller norska. Detta eftersom det saknas forskarutbildningar på ön. Studenterna måste då vända sig utomlands och många väljer att studera i de nordiska länderna. ”Det är väldigt bra för alla har lite olika syn på forskning” säger Edda S. Oddsdóttir som är chef för forskningscentret i Mógilsá. 
Skogsforskaren Aðalsteinn Sigurgeirsson ägnar både jobb och fritid åt skogen. När han inte arbetar på forskningscentret i Mógilsá är han engagerad i en ideell förening som planterar träd på Island. 
Det lilla samhället Hveragerði är mest känt för sina varma källor. Här går det att bada i 39 grader naturligt varma vattendrag året om. Energin från jordens inre används också för att värma upp stora mängder växthus och här odlas allt från blommor till bananer och kaffe. Men 2008 blev marken alldeles för varm. En jordbävning gjorde att temperaturen på sina ställen ökade med 50 grader, vilket fick träden att falla ihop och dö. 
Många tror att Island helt saknar skogar. Det stämmer inte, men på sina håll är skogarna både lågväxande och glesa. Nästan alla träd är planterade och därför finns det i regel mindre skog ju längre från tättbebyggt område man kommer.
Varm mark lockar forskare
Genom att studera de isländska träden kan forskarna försöka förstå och förutse vad som riskerar att hända med all världens träd i takt med den globala uppvärmningen.
– Runt om i världen pågår forskningsprojekt där man lagt en massa värmekablar i marken för att simulera klimatförändringarna. Det är dyrt, väldigt dyrt. Här är det gratis, säger platschefen och skogsforskaren Páll Sigurðsson.
Som mest har marktemperaturen stigit med 50 grader. Därtill kan forskarna också studera vad som hänt med mark, träd, växter och svampar vid 1, 3, 5 och 10 graders temperaturhöjning. I de artificiella försöken är det mycket ovanligt med så stor variation.
Ökad förståelse för tröskeleffekter
En svensk forskare som ingår i det isländska forskningsprojektet är Håkan Wallander. Han är professor i markbiologi vid Lunds universitet och reser själv till Hveragerði en gång om året.
Att det går att studera flera olika temperaturhöjningar är extra värdefullt eftersom man brukar prata om tröskeleffekter, menar han.
– Det kan vara så att det inte händer någonting vid en och tre graders temperaturhöjning, men plötsligt vid fem graders höjning ändras ett helt ekosystem. Samtidigt ska man komma ihåg att det bara är marken som blivit uppvärmd och inte luften. Med den globala uppvärmningen lär det bli tvärtom, alltså att luften värms upp men inte marken. Man kan fortfarande lära sig mycket om hur marksystemet fungerar, men man måste hålla i sär det, säger Håkan Wallander.
Ny hybrid kan vara lösningen
Tillbaka i Mógilsá konstaterar Bjarki Þór Kjartansson att det gamla skämtet om de isländska skogarna lär bli allt mer ovanligt i framtiden. De senaste åren har han och hans kollegor sett att träden växer snabbare än någonsin förut, vilket tros hänga ihop med klimatförändringarna.
Den sibiriska lärken, som i åratal planterats runt om på ön, har visat sig extra känslig för temperaturhöjningen. De är ju anpassade för att växa i ett sibiriskt klimat.
Väldigt många gillar skogen på Island. Siffrorna är anmärkningsvärt höga.
Bjarki Þór Kjartansson öppnar en växthusdörr och kliver in. Hans kollegor har länge försökt förädla fram ett träd som klarar att växa i framtidens Island.
I små krukor tittar hundratals små trädplantor upp. Den nya hybriden av europeisk och sibirisk lärk, som växer bättre än båda föräldrarna, kan vara lösningen på åtminstone några av problemen. Hur det går återstår att se.
– Väldigt många gillar skogen på Island. Siffrorna är anmärkningsvärt höga, men jag tror att vi på något sätt känner oss ansvariga för de tidigare generationer som avbeskogat landet. Jag vet att i alla fall jag gör det, säger Bjarki Þór Kjartansson.
Var tog träden vägen?
De flesta skogarna på Island försvann för mer än tusen år sedan när vikingarna anlände till ön. Träden höggs ner för att få byggnadsmaterial, ved och träkol. Därefter fortsatte avskogningen med senare generationer.
I nästan 130 års tid har den isländska regeringen låtit plantera miljontals träd. De stöttar också en rad olika återplanteringsprojekt. De bönder som väljer att plantera skog på Island får dessutom ett generöst erbjudande. Mot att de uppför staket som håller betande får borta från planteringarna får bonden skogsplantor kostnadsfritt. Bonden får också lön för att sköta planteringen och när allt är färdigt är det han som äger sin skog. 97 procent av etableringskostnaden för den nya skogen betalas av staten. Syftet är givetvis att öka planteringen av ny skog – men också att bidra till en levande landsbygd samt att binda koldioxid.
Regeringen samarbetar också med en rad ideella trädplanteringsklubbar. Faktum är att det är betydligt vanligare att plantera träd än att engagera sig i Greenpeace eller annan miljöorganisation. Att försöka återfå de isländska skogarna har helt enkelt blivit en folkrörelse.
