Barnen som drabbades av miljöskandalen på Brantafors vattenverk i Ronneby lever med höga halter av PFAS i blodet. Nu undersöker forskare om det påverkar deras immunförsvar och gör dem extra utsatta för infektioner, som covid-19.

Forskningen om hur PFAS påverkar immunsystemet är i sin linda, men steg för steg lägger forskarna pusslet. Studien med barnen i Ronneby har just påbörjats och ska bland annat visa om de har drabbats värre av covid-19 jämfört med andra barn.

− Det finns en risk för det utifrån vad vi vet om hur PFAS påverkar immunsystemet, säger Lundaforskaren Annelise Blomberg, som leder det tvååriga projektet.

Tidigare forskning visar till exempel att PFAS-exponering kan göra att barn inte får lika bra skydd från barnvaccinationerna. Det finns också studier som tyder på att personer som har utsatts för höga halter av PFAS kan vara extra infektionskänsliga, även om resultaten här är mer spretiga.

− Det är något vi behöver studera mer för att kunna ge säkra svar, säger Annelise Blomberg.

Förorenat dricksvatten

Miljöskandalen i Ronneby i Blekinge uppdagades år 2013, då det upptäcktes att det kommunala vattnet från Brantafors vattenverk innehöll höga halter av PFAS. Kemikalierna hade läckt ut från en brandövningsplats i närheten och invånarna i det drabbade området kan ha fått i sig PFAS ända sedan 1980-talet.

Annelise Blomberg
Annelise Blomberg, forskare vid Lunds universitet.

Eftersom barn har extra känsliga immunsystem är det särskilt viktigt att undersöka hur PFAS-föroreningen påverkar just barnen, menar Annelise Blomberg.

I sin tvååriga studie undersöker hon inte bara hur barnen drabbades under coronapandemin utan hon tar ett brett grepp om deras hela sjukdomshistoria. Med hjälp av data från regionens sjukvårdsregister ska hon ta reda på om barn som fått i sig PFAS i fosterstadiet eller under uppväxten har fler infektioner och allergier än andra barn.

− Jag hoppas så klart att vi ska komma fram till att det inte är så, men om vi ser att det är vanligare med till exempel öroninfektioner eller allergier hos de här barnen är det viktig kunskap. Det har betydelse för hur de bäst ska tas om hand inom sjukvården, säger hon.

Riskgrupp under pandemin?

Annelise Blomberg hoppas att hennes forskningsprojekt ska bidra till bättre sjukvård och rekommendationer för de drabbade barnen i Ronneby.

I ett vidare perspektiv hoppas hon också att forskningsprojektet ska bidra med kunskap om konsekvenserna av miljöföroreningar med PFAS.

− Vi behöver studera detta mer för att bättre förstå vilka eventuella risker vi står inför när PFAS släppts ut i miljön, säger hon.

PFAS och coronapandemin

Inom ”Ronneby PFAS Research Program” studeras hälsoeffekterna av PFAS-skandalen i Ronneby. Programmet samlar forskare från i huvudsak Lunds universitet och Göteborgs universitet.

Inom programmet bedrivs flera studier kopplade till coronapandemin. Forskarna har till exempel jämfört antalet bekräftade fall av covid-19 i Ronneby och grannkommunen Karlshamn, och funnit att det under pandemins första år var 19 procent fler fall i Ronneby. I dagsläget kan man inte veta om det beror på PFAS-exponeringen eller på något annat. Forskarna kan bara konstatera att det finns en skillnad mellan kommunerna. Nu pågår fortsatta studier för att ta reda på om det finns en koppling mellan vilket vatten man haft hemma och hur man har påverkats av covid-19.

I ett annat projekt undersöks om coronavaccinationerna har gett samma skydd för de drabbade i Ronneby som för andra. Studien är inte publicerad än, men preliminära resultat visar att gruppen har lika gott vaccinationsskydd.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.