Att lämna hemorten för att studera är fortfarande normen, men att stanna kvar är också ett aktivt val som unga på landsbygden gör, visar en ny studie från forskare vid Malmö universitet.

Valet av bostadsort för unga handlar mycket om kompromisser, det visar en studie från Malmö universitet där 13 studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och kommuner har intervjuats.

– Normen är dock att man ska åka i väg och utbilda sig, och även om vägledarna inte vill pusha för mycket är det alternativet närvarande i samtalet. Samtidigt finns också en lokal arbetsmarknad och det kan handla om samhällsviktiga jobb. Vägledarna bygger in i samtalen att ”vill du vara här finns vissa möjligheter, vill du välja annat får du tänka på ett annat sätt”. Vi ser hur vägledarna dras mellan olika normer, säger Elin Ennerberg, biträdande universitetslektor i studie- och yrkesvägledning vid Malmö universitet.

Hon betonar att beslutet att stanna kvar inte är passivt, utan att platsen och tillhörigheten spelar stor för individen.

– Familj och vänner är viktiga faktorer för att inte flytta, liksom tillgång till hav, natur och ett etablerat sammanhang. För den som har många olika kontakter inom socialförvaltning, vård och så vidare kan platsen dessutom vara så självklar att frågan inte ens kommer upp i samtalet med studie- och yrkesvägledare.

Studien visar också att kvinnor som stannar kvar får kämpa hårdare.

– För kvinnor blir högre utbildning oftare vägen framåt, och de kan flytta tillbaka när de har utbildning. Ett annat sätt att tjäna pengar som kvinna är att bli entreprenör, säger Elin Ennerberg i ett pressmeddelande.