Vilken betalningsmetod är att föredra ur klimatperspektiv? Det ska forskare vid KTH ta reda på i ett nytt projekt, som finansieras av Riksbanken.

Kontant betalning kräver energi för framställning av sedlar och mynt samt för transporter. Kortbetalning kräver energi exempelvis vid användning av kortterminaler och mobiltelefoner och kryptovalutor har kritiserats för att de medför hög energiåtgång. Riksbanken utreder nu e-kronan, vars klimatpåverkan kommer att granskas i projektet.

– Klimatpåverkan kommer att vara en av flera faktorer i deras beslut om en e-krona ska lanseras och hur den bör designas. Andra faktorer som påverkar är olika säkerhetsaspekter: Hur motståndskraftig den är mot olika störningar, bedrägerier, el-avbrott, cyberattacker och liknande problem, säger Niklas Arvidsson, projektledare och professor i industriell ekonomi, i ett pressmeddelande.

I projektet ska forskarna ta fram en metod för att mäta klimatpåverkan av befintliga och framtida betalningsmetoder på den svenska betalningsmarknaden. En jämförelse görs mellan olika betalningsmetoder, och klimatpåverkan beräknas i en situation med och utan e-krona. Resultatet väntas vara klart innan årets slut.