Forskare arbetar nu med att ta fram ett prognossystem för skadliga algblomningar i Östersjön. Att förutspå hur algblomningar sprider sig i havet är komplicerat, men forskarna är på väg att knäcka koden.

− Vi har matematiska modeller för detta, men metoden kan förfinas ytterligare, säger Inga Koszalka, forskare vid Stockholms universitets meteorologiska institution, MISU.

Hon leder det fyraåriga forskningsprojektet som har fått närmare 15 miljoner kronor för att utveckla ett prognossystem för alger. Att jobba tvärvetenskapligt tror hon är avgörande.

− Vårt projekt är unikt i att det samlar expertis inom både oceanografi och ekologi, provtagningsmetoder, modellering och dataanalys.

Själv är Inga Koszalka oceanograf och studerar havsströmmar. Med hjälp av driftare, ett slags mätinstrument som flyter på vattenytan, har hon tagit fram matematiska modeller som utgör en viktig pusselbit i arbetet med att ta fram prognossystemet.

Hur algerna sprider sig i havet påverkas dock inte bara av havsströmmar utan också av andra parametrar som ljus, vattentemperatur, vindar samt biokemiska processer, som tillförsel av näringsämnen. Förutsättningarna i havet varierar även över tid och mellan olika platser. Eftersom det inte har funnits tillräckligt med data och kunskap kring hur olika parametrar tillsammans påverkar algblomningarna har det varit svårt att göra träffsäkra prognoser.

Effektivare avsaltning

Inga Koszalka siktar på att de, genom det nya projektet, ska kunna ta fram ett prognossystem som är så pass tillförlitligt att det i framtiden kan ingå i SMHI:s sjövädertjänst.

Arbetet med att utveckla prognossystemet genomförs i samverkan med bland annat Region Gotlands VA-avdelning. Där är man nyfikna på om ett fungerande prognossystem kan bidra till att förbättra driften vid Gotlands två avsaltningsanläggningar.

− Mikroalger filtreras bort på anläggningarna, men kanske kan processen optimeras om personalen i förväg får veta att en algblomning är på väg att öka i intensitet, säger Jonas Nilsson, miljöstrateg på Region Gotland.

Avsaltningsverken på Gotland kommer under projektets gång att få ta del av prognoserna från forskarna, och återkoppla kring hur träffsäkra dessa är.

− De får de första prognoserna nu i sommar. Sedan får vi utvärdera hur det har fungerat och förfina metoden år för år under projektet. I slutet, om fyra år, hoppas vi att vi har tagit fram ett avancerat prognossystem, säger Inga Koszalka.

Växande framtida problem

Utöver de kortsiktiga prognoserna för hur algerna kan sprida sig de närmsta dagarna och veckorna kommer forskarna också att ta fram långsiktiga prognoser över hur algblomningen i Östersjön kan tänkas utvecklas över tid. Att problemet väntas växa råder det enighet om inom forskarvärlden.

− Det hänger ihop med klimatförändringarna och de höjda temperaturerna. De giftiga algerna trivs när vattnet blir varmare, säger Inga Koszalka.

Under projekt ska forskarna även ta fram prognoser som visar hur stort problemet kan komma att bli i framtiden, utifrån olika scenarier. Inga Koszalka hoppas också att de ska kunna visa om det finns delar av Östersjön som riskerar att bli särskilt hårt drabbade.

− De här långsiktiga prognoserna kan till exempel fungera som underlag för beslutsfattare som ska bedöma ifall det är värt att exempelvis bygga fler avsaltningsanläggningar i Östersjön, och i så fall var man helst ska placera dem och vilka tekniker man ska använda i anläggningarna.