Industri & Energi
750 fler dödsfall under fjolårets värmebölja
Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja. Forskare har identifierat kunskapsluckor i anledningarna till de ökade dödsfallen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Stockholm har drabbas av särskilt stor ökning av den nationella dödligheten. Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att miljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda, samt har högre halter av luftföroreningar.
Det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka, och idag finns ingen svensk forskning om effekterna av större kapacitetsbrister i vården under somrarna. Det skriver Umeå Universitet i ett pressmeddelande.
Nu finns det underlag som hjälper regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner under värmeböljor, och enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner någon form av åtgärdsplaner. Däremot kan man ännu inte bedöma effekterna av dessa, enligt forskarna.
