Att äta mer växtbaserat och mindre kött är bra för både hälsan, klimatet och plånboken. Ändå är köttkonsumtionen fortsatt hög i Sverige. Kan styrmedel vara lösningen?

Trots att vår köttkonsumtion orsakar negativ klimatpåverkan, äter svenska folket fortfarande mycket kött.

– Flertalet av oss kommer inte att ställa om vår kost frivilligt, matens starka koppling till både identitet och kultur gör att det är svårt att ändra på våra matvanor. Individer gör vanligtvis inte heller stora personliga uppoffringar – till exempel väljer en mer klimatvänlig diet – för en större kollektiv nytta, säger Sverker Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och projektledare för det nya projektet Klimatpolicys for matkonsumtion.

I samhällsvetenskap kallas sådana situationer för kollektiva handlingsdilemman.

– Min påverkan på klimatet är minimal och jag vill vanligtvis inte göra någonting om inte tillräckligt många andra också gör det. Därför behöver ofta en tredje aktör, främst staten, ingripa.

Mat något privat

Sverker Jagers har tidigare forskat om styrmedel inom transportsektorn, och ser stora skillnader mot livsmedelsbranschen.


Sverker Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Transporter är någonting offentligt medan mat är någonting privat. Det är en anledning till att vi knappt har talat om att reglera livsmedelskonsumtionen. Det upplevs ofta problematiskt att staten ska styra vad vi ska äta. Kanske behöver man därför tänka om helt, exempelvis genom att fokusera styrmedlen på producentsidan.

Att införa nya styrmedel kan väcka starka känslor. Ett aktuellt exempel är de Gula Västarna i Frankrike – en reaktion på höjda klimatskatter. Missnöjet i Frankrike hade kunnat mildrats genom att ta reda på de bakomliggande orsakerna till protesterna, enligt Sverker Jagers.

Transporter är någonting offentligt medan mat är någonting privat.

– När vi vet varför ett beslut inte accepteras kan man fundera över kompensation. Hade detta gjorts tror jag inte att reaktionerna hade blivit lika starka.

Söker verkningsfulla styrmedel

Inom transportområdet är både effekter och acceptans för regleringar relativt väl utforskade, men inom livsmedelsområdet finns få studier, vilket Sverker Jagers vill råda bot på.

– Vi vill hitta smarta styrmedel för att minska växthusgaser från matsektorn. Åtgärderna ska vara både verkningsfulla och accepterade.

Vi vill hitta smarta styrmedel för att minska växthusgaser från matsektorn.

En lärdom från transportområdet är den så kallade inkomst- eller plånbokseffekten.

– Miljöskatter kan uppfattas som orättvisa då de som lever på marginalen har sämre möjlighet att klara av dem ekonomiskt. Dyrare bensin drabbar till exempel de som bor långt bort och saknar alternativ till bilen betydligt hårdare än de som har tillgång till kollektivtrafik.

En kombination av olika policys

Han lyfter ett exempel från Kanada där man införde en koldioxidskatt för alla skattebetalare, som sedan återbetalades genom ett skatteavdrag. Skatten betalades alltså genom högre bränslepris vid tankning, men återbetalades via avdrag i deklarationen.

– Det gynnar de som tjänar minst och även de som inte kör bil får pengar tillbaka. Det är en form av kompensationstänkande som vi har sett för lite av hittills.

Just sådana kombinationer av olika policys är vad forskarna vill kunna ge förslag på när projektet är färdigt. Resultat väntas ha stor betydelse för beslutsfattare.

– Bara fantasin sätter egentligen stopp för alla tänkbara styrmedel och framförallt kombinationer av olika styrmedel.

Om projektet

I projektet Klimatpolicys for matkonsumtion, som tilldelats pengar av forskningsrådet Formas, ska forskarna:
• undersöka vilka argument för och emot styrning av medborgarnas livsmedelskonsumtion i syfte att minska klimatpåverkan som lyfts i den offentliga debatten
• utforska och förstå hur uppfattningar om ett styrmedels upplevda effektivitet och rättvisa påverkar människors bedömning av styrmedlet samt hur styrmedlet kan utformas för att de ska upplevas som mer rättvisa och mindre frihetsinskränkande
• genom vilka mekanismer tillit till de politiska institutionerna påverkar människors stöd för detta och hur tillit påverkar relationen mellan egenintresse och acceptans
• vilken roll sociala normer spelar för acceptansen av olika styrmedel
• diskutera vilka som är de mest lovande styrmedlen på detta område, både avseende acceptans inom befolkningen och mesta möjliga klimateffektivitet.

Forskarna ska analysera svensk dagspress, sociala medier och genomföra enkätstudier. Dessutom ska en referensgrupp med representanter från olika svenska livsmedelsaktörer, Sveriges Lantbruksuniversitet, samt Regeringens klimatpolitiska råd diskutera de olika styrmedel som tas fram i projektet.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Jag föreslår differentierad moms, olika för varje varor, och relaterad till bl a hur klimatskadlig produkten är (högre moms på kött). Det blir komplicerat, men datakraften växer!