Industri & Energi
Vilken kasse är minst dålig?
Så står du där igen, i mataffären med bandet fullt av varor och inser att flergångskassen ligger kvar hemma. Ska du välja plastkassen – som bidrar till flytande öar i haven – eller papperskassen som slukar energi vid produktion? Extrakt reder ut begreppen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hallå där, IVL:s materialflödesexpert Åsa Stenmark.
Vilken kasse ska jag välja?
– Att ta en påse hemifrån är naturligtvis det bästa. Valet mellan papper och plast är i princip hugget som stucket, vilket som är bäst beror på vilken miljöaspekt man utgår från. Finns det påsar av återvunnet material så är de bättre, både i papper och plast. Och välj en påse som är bäst anpassad i storlek efter det du ska bära. Ta den påse som har störst chans att bli återanvänd – av dig.
Vad tror du att skatten på plastpåsar kommer innebära?
– Jag tror att den kommer minska användningen ytterligare. Det sker verkligen en utveckling i området. Sedan förordning om plastbärkassar kom 2016 har många butikskedjor tänkt till och inom klädhandeln händer det mycket. Återvunna plastpåsar har kommit tillbaka starkt efter en svacka på några år, och påsar av återvunnet papper som har funnits länge finns fortfarande kvar.
Hur stort är problemet med påsar?
– Lagstiftningen har ju fokus på nedskräpning, vilket kanske inte är ett enormt problem i Sverige utan främst i andra länder. Påsar är inte det som påverkar miljön allra mest men alla minskningar av materialförbrukning är bra. Dessutom har de en symbolik som kan leda till att andra frågor diskuteras, bland annat ser vi nu en diskussion om konsumtion och vad vi stoppar i påsarna.
Ger förordningen någon skillnad?
– Ja, absolut! Användningen har minskat och intresset i handeln är stort. Hur många företag som helst arbetar med att minska sin materialförbrukning.
Kan vi vänta fler åtgärder politiskt på området?
– Jag tror det. För svensk del tittar vi på om vi kan gå längre än engångsplastdirektivet och det pågår en utredning om att skattebelägga engångsprodukter av plast, utöver de som omfattas av direktivet. Betänkanden ska lämnas under året.
Skatt på plastbärkassar
I budgetpropositionen för 2020 aviserade regeringen att en skatt på plastbärkassar ska införas. Skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka maximalt 40 plastbärkassar per person och år till slutet av 2025 och därigenom bidra till att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen.
Plastbärkassar som typiskt sett erbjuds konsumenter i handeln för att packa och bära varor bör enligt aviseringen beskattas med 3 kronor per bärkasse. För plastbärkassar som är tunnare än 15 mikrometer och har en volym på maximalt 5 liter bör skatten vara 30 öre per bärkasse.
Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten. Påsar som till exempel soppåsar omfattas inte heller av skatten.
Skattskyldig är inte konsumenten i butik, utan den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastbärkassar från utlandet.
Källa: Regeringen.se
Förordning om plastbärkassar
I slutet av 2016 beslutades om förordning (2016:1041) om plastbärkassar med bakgrund av de bestämmelser som införts i EU:s förpackningsdirektiv 94/62/EC. Syftet med lagstiftningen är att minska förbrukningen av plastbärkassar och därmed minska nedskräpningen orsakad av dessa samt att främja ett mer effektivt resursutnyttjande. Målet är att minska antalet plastbärkassar till 90 stycken per person år 2019 och till 40 stycken per person år 2025.
Minskningen mellan 2017 och 2018 är 11 procent. Om minskningen fortsätter i samma takt, i procent, skulle det innebära att vi för 2019 hamnar på 91 platsbärkassar per person, vilket är strax över målet på 90 tunna plastbärkassar per person.
Engångsplastdirektivet
EU-direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön har antagits och regeringen har tillsatt en utredning som ska jobba med införandet av direktivet i Sverige. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att bistå utredningen i vissa frågor.
Källa: Naturvårdsverket