I stora delar av världen saknas fungerande sophantering för mensskydd. Tabut kring mens gör att frågan omgärdas av kompakt tystnad, men nu bryts den av forskare från Sverige och Kenya.

I slumområdena i Nairobi ställer bindor till stora besvär i toalettanläggningarna.

− Det saknas ofta papperskorgar inne på toaletterna och mensskydd slängs i toalettkärlen, säger Sara Gabrielsson, forskare vid Centre for Sustainability Studies på Lunds universitet.

Hon leder ett forskningsprojekt som ska titta närmare på miljöutmaningarna som kommer med engångs-mensskydden. Projektet genomförs i samarbete med forskare i Kenya, ett land som kan ses som en föregångare när det gäller att bryta tystnaden kring mens.

− Det är det enda landet hittills som har tagit fram en nationell policy för mensturell hälsa. Regeringen har bland annat gått ut med att man ska tillhandahålla gratis mensskydd till skolflickor. Det är jättebra. Man har förstått att tillgången till mensskydd är viktigt för att möjliggöra flickors skolgång, säger Sara Gabrielsson.

Samtidigt, konstaterar hon, ökar utmaningarna inom sophanteringen när fler får möjlighet att använda engångs-mensskydd, och då framför allt bindor.

25 procent plast i toaletten

När det gäller sophanteringen av mensskydd finns en hel del att önska även i föregångslandet Kenya, menar Sara Gabrielsson. Hon har tidigare forskat om vatten och sanitet i Tanzania och fick då en glimt av vilka problem bindor och annan plast orsakar i toaletter i slumområden.

− Vi gick igenom ett antal toalettkärl och såg att 20-25 procent av innehållet var plast. Allt var inte mensskydd, men mycket var det, säger hon.

Hon berättar att toaletter i slumområden i afrikanska länder ofta består av antingen dass eller av septiktankar där toalettavfallet samlas för att sedan hämtas och fraktas bort.

− Plasten gör att avfallet bryts ner långsammare samtidigt som det gör att systemen kloggar igen. I kombination med att man i perioder har mycket regn ökar plasten risken för översvämningar där sjukdomar kan spridas, säger hon.

Mens-tabu försvårar

Under det nystartade projektet ska Sara Gabrielsson och hennes forskargrupp bland annat intervjua boende och sanitetsarbetare i några av Nairobis slumområden.

− Vi vill få en bättre bild av vilka problem mensskydden orsakar och höra vad de ser för lösningar, säger Sara Gabrielsson.

Hon ser att tabut kring mens i många länder leder till att utmaningarna när det gäller hanteringen av använda mensskydd inte adresseras av beslutsfattare. När ingen tar ansvar blir det upp till enskilda individer att hitta sätt att – under stort hemlighetsmakeri – göra sig av med sina bindor, berättar hon. Hon ser att kvinnor i fattiga länder ofta inte har några bra alternativ.

− Det är vanligt att tjejer själva gör upp brasor och bränner sina bindor, med risken att utsättas för skadliga kemikalier från plasten, säger hon.

− Bindor som säljs i fattiga länder innehåller ofta billigare och sämre material än de vi använder här hos oss. Det finns inte samma regler och sämre produktkontroll.  

Analyserar bindornas material

Utöver att göra studier på plats i Nairobi kommer forskargruppen även genomföra analyser av bindor för att se vilka ämnen de innehåller. De planerar även att ställa frågor till företag som tillverkar mensskydd och höra hur de ser på sitt ansvar. Inom studien ska forskarna också titta närmare på policydokument för att granska om och hur frågan kring mensavfall hanteras politiskt i olika länder.

Sara Gabrielsson hoppas att de genom projektet ska bidra till att etablera sophanteringen av mensskydd som en miljöfråga som angår hela samhället och inte bara personer som har mens.

− Vi vill bryta tystnaden kring mens-avfallet, säger hon.

Hon betonar att enskilda individer inte ska skuldbeläggas för hur de hanterar sina mensskydd.

− Det behövs en lösning på samhällsnivå. Att ha en sophantering som fungerar för alla handlar om värdighet och grundläggande mänskliga rättigheter, säger hon.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • René Mortensen skriver:

    Menskoppar eller bindor i ren naturfiber borde vara något att titta närmare på. Plast bör inte användas. Menskoppar är tyvärr ofta gjorda i silikon men jag kan tänka mig att det går att använda miljöbättre material.