En ekonomisk politik som leder till global klimatneutralitet, det må låta som en utopi, men enligt nationalekonomen John Hassler är det fullt möjligt och kan göras i tre steg.

När valdebatten nu går in på sluttampen och väljare överöses med vallöften är det lätt att fastna i kortsiktiga fokus kring frågor om energislag, elpris och den hotande ”krigsvintern”. John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, betonar att han i årets valdebatt saknar det större perspektivet i klimatdebatten.

– Det pratas nästan ingenting om att världens länder, utöver det arbete som genomförs på EU-nivå, kan bli klimatneutrala. Det är en svår fråga, och komplicerad att driva i en valrörelse, men för klimatet är det avgörande, säger han.

Hans politiska recept för att uppnå global klimatneutralitet, vilket innebär att vi inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser alls, baseras på tre steg; sätt gränser för utsläppen inom EU, vidta åtgärder för att dessa gränser ska accepteras i samhället och implementera utsläppstak över hela världen.

Branscher kan tvingas läggas ner

Det första steget – att sätta ett tak för utsläppen på hemmaplan – är på god väg att uppfyllas säger han.

John Hassler
John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

– EU:s system för utsläppshandel omfattar i dag bara hälften av utsläppen och tillåter fortfarande för stora utsläppsmängder, men om förslaget att utvidga utsläppshandeln antas så uppfylls det första steget för Sverige och övriga EU. Den största ändringen är att ett nytt system för landtransporter och uppvärmning föreslås och att utsläppsrätterna fasas ut dubbelt så snabbt.

Europeiska unionens råd har också enats om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, som omfattar cement, aluminium, gödselmedel, elproduktion, järn och stål. CBAM ska förhindra att EU:s insatser för att minska utsläppen motverkas genom import.

– I praktiken innebär det att om branscherna till 2040 inte har hittat fossilfria alternativ kommer de att tvingas lägga ner.

Omställningen måste upplevas rättvis

Det är också viktigt att gränserna upplevs som acceptabla.

– Folk måste tycka att samhället fungerar, annars kastar de reglerna överbord.

Han drar paralleller till den digitala omställningen och industrialiseringen, där klimatomställningen har en avgörande skillnad.

– Klimatomställningen kommer inte att lyckas om den inte upplevs som rättvis, medan det analoga samhället och bondesamhället avvecklade sig själva.

För att klimatomställningen ska upplevas som rättvis finns det en hel del att ta itu med, menar han.

– Vi måste till exempel se till att de 80 000 personer som arbetar i Polens kolgruvor får nya jobb, att de sociala aspekterna av omställningen inte skapar nya konflikter.

Finanskris försvårar omställningen

John Hassler, som arbetade som rådgivare vid finansdepartementet under finanskrisen, betonar att en ny finanskris skulle kunna försvåra klimatomställningen.

– Det är svårare att ta hand om långsiktiga problem under en ekonomisk kris. En finanskris hotar människors trygghet, vilket kan leda till att vi skyller på klimatpolitiken.

Taket för utsläpp måste implementeras överallt i världen.

Just detta inträffade under Gula Västarna-protesterna i Frankrike 2018, säger John Hassler.

– Det är också vad som sker i valdebatten i Sverige nu, vi skyller de höga energipriserna på klimatpolitiken.

Det tredje steget för att uppnå ekonomisk politik för klimatneutralitet – att implementera utsläppsgränser över hela världen – bygger från svensk horisont på att kavla ut klimatsmart teknik, sprida forskningsresultat och ekonomiskt stötta andra länders omställning.

– Taket för utsläpp måste implementeras överallt i världen. Vår forskning visar att om Kina står utanför så måste resten av världen ta i något otroligt för att lyckas utan dem. Det blir nästan lika svårt utan Afrika eller Indien.

Och här har den svenska klimatdebatten hamnat fel, tycker John Hassler.

– I Sverige fokuserar vi våra på egna utsläpp, det är trångsynt, vi behöver ett större perspektiv för att lösa klimatkrisen. Om utsläppen per person i resten av världen begränsas lika mycket som i EU når vi Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen nära 1,5 grader och klart under 2 grader.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.