Varför mår vi bra i gröna områden?

Hur påverkas människans hälsa av grönskande omgivningar? Det ska en grupp forskare söka svar på i ett omfattande forskningsprojekt, där en grupp stockholmares hälsa, rörelse och omgivningar kommer att följas ingående.

Att grönområden och natur är bra för vår hälsa framgår alltmer tydligt. Studier tyder på bland annat att människor som bor i områden med mer grönska har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, respiratoriska sjukdomar och typ 2-diabetes.

Dessutom visar forskning att grönstrukturer i städer bidrar till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad bullerstörning och ökad livslängd. Men exakt vad som skapar dessa positiva hälsoeffekter, vet forskare ännu inte med säkerhet.

– Majoriteten av världens befolkning bor i städer och planerar man inte rätt från början kommer mängden grönska i städer minska när städerna förtätas. För att kunna behålla de positiva effekterna av stadsgrönska så är det viktigt att förstå vilka faktorer det är som påverkar oss, säger Mare Löhmus Sundström, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.

Ökad fysisk aktivitet

Forskarna tror att grönskans effekter beror på komplexa samband mellan fysiska och psykologiska processer i kroppen.

Exempelvis har de sett att miljöer med mycket växtlighet stimulerar till ökad fysisk aktivitet.

– När man vistas i gröna områden så rör man sig fortare och mer, helt enkelt för att grönskan gör det trevligare med fysisk aktivitet.

Mer grönska mindre stress

Ökad fysisk aktivitet förklarar dock inte hela sambandet mellan grönska och bättre hälsa.
– Vi följde en stor grupp individer över tio år och såg ingen effekt på BMI (Body Mass Index, en indikator för övervikt) hos personer som vistas mycket i gröna miljöer.

En alternativ förklaring är grönskans funktion för minskad stress och återhämtning. Detta stöds av resultat som har visat att kvinnor som bor i gröna miljöer har ett lägre midjemått.

– Eftersom midjemåttet ökar av stresshormoner, så kan det vara ett tecken på att de som vistas mer i gröna områden är mindre stressade.

500 personer ska följas

I ett nytt forskningsprojekt ska Karolinska Institutet, Umeå universitet, Stockholms Läns Landsting och Länsstyrelsen Stockholm nu titta närmare på sambanden mellan stadsgrönska och hälsa hos vuxna, samt undersöka vad som påverkar dessa samband.

För att göra det ska totalt 500 personer i Stockholmsområdet följas. Deras rörelsemönster kommer att kombineras med ett mått på vegetation i de områden de rör sig i, och på detta sätt uppskattas personernas totala dagliga exponering för grönska.

Dessutom ska personernas fysiska aktivitet, sömn, blodtryck och stresshormon mätas.
– Vi hoppas kunna konfirmera att stressindikatorer är lägre hos dem som utsätter sig för mer grönska.

Nyttan med gröna ytor

Eftersom allt fler personer bor i städer och många städer förtätas, hoppas Mare Löhmus Sundström att slutresultatet från forskningsprojektet kommer att tydliggöra nyttan med gröna ytor för stadsplanerare och politiker.

– Det kan göra det enklare att mäta nyttan, exempelvis kan man beräkna hur många personer som skulle kunna må bättre om de hade nära till ett grönområde. Det gör incitamenten för att bevara och bygga in gröna ytor tydligare och lättare att motivera.