Industri & Energi
Varför mår vi bra i gröna områden?
Hur påverkas människans hälsa av grönskande omgivningar? Det ska en grupp forskare söka svar på i ett omfattande forskningsprojekt, där en grupp stockholmares hälsa, rörelse och omgivningar kommer att följas ingående.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Att grönområden och natur är bra för vår hälsa framgår alltmer tydligt. Studier tyder på bland annat att människor som bor i områden med mer grönska har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, respiratoriska sjukdomar och typ 2-diabetes.
Dessutom visar forskning att grönstrukturer i städer bidrar till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad bullerstörning och ökad livslängd. Men exakt vad som skapar dessa positiva hälsoeffekter, vet forskare ännu inte med säkerhet.
– Majoriteten av världens befolkning bor i städer och planerar man inte rätt från början kommer mängden grönska i städer minska när städerna förtätas. För att kunna behålla de positiva effekterna av stadsgrönska så är det viktigt att förstå vilka faktorer det är som påverkar oss, säger Mare Löhmus Sundström, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
Ökad fysisk aktivitet
Forskarna tror att grönskans effekter beror på komplexa samband mellan fysiska och psykologiska processer i kroppen.
Exempelvis har de sett att miljöer med mycket växtlighet stimulerar till ökad fysisk aktivitet.
– När man vistas i gröna områden så rör man sig fortare och mer, helt enkelt för att grönskan gör det trevligare med fysisk aktivitet.
Mer grönska mindre stress
Ökad fysisk aktivitet förklarar dock inte hela sambandet mellan grönska och bättre hälsa.
– Vi följde en stor grupp individer över tio år och såg ingen effekt på BMI (Body Mass Index, en indikator för övervikt) hos personer som vistas mycket i gröna miljöer.
En alternativ förklaring är grönskans funktion för minskad stress och återhämtning. Detta stöds av resultat som har visat att kvinnor som bor i gröna miljöer har ett lägre midjemått.
– Eftersom midjemåttet ökar av stresshormoner, så kan det vara ett tecken på att de som vistas mer i gröna områden är mindre stressade.
500 personer ska följas
I ett nytt forskningsprojekt ska Karolinska Institutet, Umeå universitet, Stockholms Läns Landsting och Länsstyrelsen Stockholm nu titta närmare på sambanden mellan stadsgrönska och hälsa hos vuxna, samt undersöka vad som påverkar dessa samband.
För att göra det ska totalt 500 personer i Stockholmsområdet följas. Deras rörelsemönster kommer att kombineras med ett mått på vegetation i de områden de rör sig i, och på detta sätt uppskattas personernas totala dagliga exponering för grönska.
Dessutom ska personernas fysiska aktivitet, sömn, blodtryck och stresshormon mätas.
– Vi hoppas kunna konfirmera att stressindikatorer är lägre hos dem som utsätter sig för mer grönska.
Nyttan med gröna ytor
Eftersom allt fler personer bor i städer och många städer förtätas, hoppas Mare Löhmus Sundström att slutresultatet från forskningsprojektet kommer att tydliggöra nyttan med gröna ytor för stadsplanerare och politiker.
– Det kan göra det enklare att mäta nyttan, exempelvis kan man beräkna hur många personer som skulle kunna må bättre om de hade nära till ett grönområde. Det gör incitamenten för att bevara och bygga in gröna ytor tydligare och lättare att motivera.
Om projektet
Mekanismer som förbinder urban grönstruktur och hälsa är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet, Umeå universitet, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms Läns Landsting (SLL), Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL samt Avdelningen för Miljö vid Länsstyrelsen Stockholm.
Alla mätningar kommer att ske under snö- och isfria månader under tre säsonger.”Normalized Difference Vegetation Index” (NDVI) kommer att användas som mått på mängden vegetation runt den banan som testpersoner rör sig. Värdet på NDVI speglar den genomsnittliga mängden biomassa inom ett visst område och uppskattas från satellitbilder. Genom att använda GIS (geografisk informationssystem) kommer personernas rörelsemönster att kombineras med NDVI data och på detta sätt uppskatta personernas totala dagliga exponering för grönska.
För att undersöka om och hur ökad exponering till grönska leder till bättre hälsa planeras även observationer av fysisk aktivitet, sömnkarakteristika, mätningar av blodtryck, samt insamling av saliv- och hårsamplar från testpersoner. Deltagarna kommer även att förses med en automatisk blodtrycksmätare för dagliga mätningar. Saliv- och hårprov kommer senare användas för analyser om kortisolmönster (stresshormon), samt för analyser om markörer för systematisk inflammation.