Vårdpersonal i kläm när papperslösas villkor försämras

När politiska beslut leder till sämre villkor för papperslösa hamnar anställda inom vård, skola och socialtjänst lätt i kläm. Nu ska forskare undersöka hur bland annat anmälningsplikt påverkar deras yrkesliv.

– Min hypotes är att välfärdsprofessionerna är lite av den sista utposten för att försvara de mänskliga rättigheterna, säger Jacob Lind, forskare vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.

Han leder det nya femåriga forskningsprojektet I Give Rights, som ska jämföra fyra länder där politiska beslut lett till försämrade villkor för migranter, eller där de blivit föremål för debatt och protester.

I Sverige fick regeringen backa från förslaget att alla offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla människor som vistas i Sverige utan tillstånd, i stället föreslogs att lärare, vårdpersonal och anställda inom socialtjänsten ska undantas informationsplikten. I de andra länderna som ingår i projektet, Italien, Nederländerna och Storbritannien, har migranters rättigheter på olika sätt begränsats.

Tidigare studier i området har främst handlat om hur liknande beslut påverkar de papperslösa migranterna, nu står i stället den personal som möter migranterna i fokus.

–Studien handlar om hur lärare, läkare, socionomer och andra inom välfärdsyrken reagerar på politiken som sätter migranters mänskliga rättigheter på spel.

–De blir fråntagna rätten att tillgodose mänskliga rättigheter för en viss grupp. EU-kommissionen har presenterat ett utkast till återvändardirektiv som pratar om att man ska bli bättre på att upptäcka papperslösa. Debatten i Sverige har lite föregått diskussionen som kan komma i Europa, säger Jacob Lind.