Valdeltagande avgörs redan i tidiga tonåren

Politiskt engagemang avgör inte om unga röstar i riksdagsval eller ej. Viktigare är tidiga normer som handlar om att ta ansvar som medborgare och göra sin röst hörd.

Det är forskare vid Högskolan Dalarna som har följt svenska ungdomar från tidiga tonår till vuxen ålder för att ta reda på vad som påverkar valdeltagande. I studien har man jämfört ungdomarnas politiska attityder med röstningsdata från riksdagsvalen 2018 och 2022.

– Våra resultat visar att det är tidiga värderingar om ansvar och delaktighet som har störst betydelse för om man röstar som vuxen, snarare än hur intresserad eller kunnig man upplever sig vara i politik, säger Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.

En slutsats de drar är att det inte räcker med insatser inför ungdomars första valtillfälle för att få ett högt valdeltagande. Snarare behövs ett långsiktigt arbete som fokuserar på värderingar, ansvar och demokratiskt engagemang, inte bara fakta om hur Sveriges demokratiska system är uppbyggt.

De ser också tydliga skillnader mellan kvinnor och män. Mäns valdeltagande går att koppla till att de tidigare har röstat och till vana. Kvinnor som röstar har i stor utsträckning politiskt intresse, politisk självtillit och förtroende för institutioner. Det framgår också att valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund, framförallt kvinnor, är betydligt mindre.

– Om vi vill öka valdeltagandet räcker det inte att bara fokusera på kunskap och färdigheter. Minst lika viktigt är att tidigt stärka unga i att politiskt deltagande är meningsfullt och värt att ta ansvar för. Det är angeläget att såväl skola som civilsamhälle också betonar vikten av att tidigt under ungdomsåren stärka ungas medborgarnormer och vikten av att vilja ta ansvar för samhällets gemensamma utveckling, säger Ali Abdelzadeh, den andra forskaren bakom studien.