Låt rabarbern gå i blom och ett hörn av gräsmattan växa fritt. Plantera bärbuskar och om plats finns – anlägg en damm. Villaträdgården kan göra skillnad för pollinerare och för den biologiska mångfalden.

Livets frukost har sälgen kallats för, som blommar samtidigt som humledrottningen letar efter sin första måltid efter den långa vinterdvalan. En nyckel för den trädgårdsägare som vill gynna mångfalden i trädgården är att tänka på att ge pollinerare en stor variation av livsmiljöer och mat.

– Det är bra att blanda växter så att det finns blommor som ger nektar och pollen hela säsongen. Tidig vår är ofta den mest kritiska perioden för insekter så vårlök, krokus och sälg är jättebra för väldigt många arter.

Det säger Annevi Sjöberg, miljövetare och tillsammans med Philipp Weiss författare till nyutgivna ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt”, ett praktverk om odling av perenna växter, med biologisk mångfald som ett viktigt inslag.

Meditativa insektshotell

Bland de ätbara perenna växterna, som Annevi Sjöberg gärna slår ett slag för, finns kärleksört, strandkål och daggfunkia, men för den som vill locka pollinerare påminner hon också om olika klöverarter, många humlors favorit.

Det är bra att blanda växter så att det finns blommor som ger nektar och pollen hela säsongen.

I hennes och kollegornas Mångfaldsträdgård i Stjärnsund i Dalarna får rabarbern blomma ut, till glädje för många bin. Andra växter som uppskattas både i köket och av pollinerare är hässleklocka och myskmalva.

- Ett insektshotell är också fint och lätt att få gäster till. Det kan låta flummigt, men jag som inte är mer alternativ än att jag går på yoga har upptäckt hur häftigt det kan vara att sitta still och bara titta på naturens rörelser. Det händer så mycket i ett insektshotell, säger hon.

Kan bli ännu viktigare

Meta Berghauser Pont
Meta Berghauser Pont, docent Chalmers. Foto: Johan Bodell

Även inom forskningen framhålls trädgårdens potential för en ökad biologisk mångfald. Meta Berghauser Pont, docent i stadsbyggnad på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har bland annat tittat på hur pollinerande insekter gynnas i städer.

Hon menar att städerna ofta kan ha en större biologisk mångfald än odlingslandskapet – mycket tack vare just trädgårdarna och deras fruktträd och olika sorters blommor.

- Om vi kan öka medvetenheten om vilka sorter som är viktiga för pollinerare – det är kanske inte alltid de som anses vackrast – kan trädgårdarna fylla en ännu viktigare funktion.

- Svenska städer är ganska glesa och trädgårdarna är en viktig anledning till det. När städerna förtätas i dag blir det ofta mindre grönt, men jag tror att det går att få både och, säger Meta Berghauser Pont.

Estetiken avgör

Helena Hanson
Helena Hanson, Lunds universitet. Foto: Christofer Hanson

I Helsingborg samarbetade kommunen 2016 med Sveriges lantbruksuniversitet för att få en bild av den biologiska mångfalden i stadens trädgårdar. Privata trädgårdar visade sig stå för tio procent av tätortens totala yta – en viktig pusselbit i ekosystemet.

En inventering av ett femtiotal av dessa trädgårdar visade att majoriteten av arterna var exotiska, det vill säga inte naturligt förekommande, och att många av de inhemska arterna ofta sågs som ogräs – samtidigt som just de arterna ofta uppskattas av pollinerarna.

På Lunds universitet har Helena Hanson, miljövetare med fokus på gröna miljöer i städer, tillsammans med kollegor tittat på hur villaägare i Lund ser på sina trädgårdar.

Intervjustudien, som fortfarande analyseras, visar bland annat att när trädgårdsägare väljer växter och annat till sin trädgård är det estetiska skäl som avgör.

Det vore relevant att hitta växter som vi människor uppskattar och som också är extra bra för den biologiska mångfalden.

- Man vill att det ska se fint ut och det planterar man. Men vi har inte slagit fast vad det estetiska består av sett till art.

- Jag tycker att det vore relevant att hitta växter som vi människor uppskattar och som också är extra bra för den biologiska mångfalden. Kanske kunde man ha en märkning i plantskolan?


Elin Viksten

Lämna ett svar till Stig Johansson Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Stig Johansson skriver:

    Alla insekter är borta om 100 år

    Enligt de flesta biologer befinner vi oss just nu i det sjätte massutdöendet av liv på jorden.
    Fortsätter utvecklingen kommer insekterna enligt rapporten att ha halverats om 50 år och kan vara helt borta om 100 år. Rapporten har publicerats i Biological Conservation. Minskningen beror på olika förändringar i insekternas livsmiljö, användningen av bekämpningsmedel och klimatförändringarna som blir allt mer märkbara.

    För att det inte ska gå så här illa kan vi alla hjälpa till att skapa biologisk mångfald. Det viktigaste kanske är att låta bli att städa så infernaliskt på tomten och ute i naturen.

    En vanlig gräsmatta behöver inte se ut som en golfbana. Vitklöver, brunört och maskros är viktiga nektarkällor för insekter och dom kommer gärna in av sig själv. Men en gräsmatta kan innehålla många fler arter, om man inte klipper den så tidigt på våren, och låter ängsblommorna vandra in. När dom blommat över på sensommaren och satt frö, kan man röja bort överblommade strån och börja använda gräsklipparen som vanligt. Nästa år blir blomsterprakten ännu mer fantastisk och det kostar ingenting. Naturen är gratis om man låter bli att ”sköta den”.

    Att ersätta kol och olja med biobränsle är ju väldigt bra. Sly och grot hackas till flis och blir till el och värme i värmekraftverket. På lång sikt minskar utsläppen av CO2. Men om det görs på ett okunnigt sätt, är det inte bra för den biologiska mångfalden. Jag har sett markägare som skövlar skogsbryn och åkerholmar på sly, utan att spara blommande arter som rönn och sälg. En gammal sälg är en guldgruva för bin och massor av vilda insekter. Blommande träd borde fridlysas, om det nu finns några kvar.

    Våra vägrenar, kan vara en sista rest av en rik ängsflora som vi hade tidigare. De moderna maskiner som man idag använder efter vägarna, sprider tyvärr lupiner och ökar på det viset den biologiska enfalden. Om det finns några artrika vägrenar utan lupiner kvar, borde dom fridlysas.

    Ta fram maskiner som kan samla upp lupiner och använd dom för att göra biobränsle. Efter ett antal lupinskördar blir vägrenen näringsfattig och ängsväxter som blåklocka, kattfot och ängsnejlika kan vandra in igen. Sådana vägrenar behöver inte röjas vilket är ett exempel på att smart miljöteknik, även kan vara ekonomiskt lönsam.

    Det är mångfalden av arter som är basen i ett stabilt ekosystem. Vi kan alla gynna mångfalden genom att sköta naturen på rätt sätt. Ofta innebär det att inte sköta den alls.