Att växters rötter ”matar” mikroorganismerna i jorden med socker – så kallad priming – orsakar högre utsläpp från permafrost än tidigare beräknat. Det visar en ny internationell studie.

I permanent fryst mark lagras lika mycket kol som i all jordens växter och atmosfär tillsammans. Permafrostens yta tinar på sommaren, och i det allt varmare klimatet frodas växter och mikroorganismer. Det gör att en del av det frusna organiska materialet frisläpps som växthusgaser.

Forskare har tidigare förutspått att snabbt stigande temperaturer kommer att orsaka utsläpp av 50 till 100 miljarder ton kol från permafrost fram till år 2100. Den nya studien har för första gången visat att priming, när växters rötter ”matar” mikroorganismerna i jorden med socker, resulterar i ännu högre utsläpp av växthusgaser.

– Vi har känt till priming sedan 1950-talet, men vi visste inte om denna småskaliga ekologiska interaktion hade en betydande inverkan på den globala koldioxidcykeln, säger forskaren Frida Keuper, ansluten till det franska nationella forskningsinstitutet för jordbruk, INRAE och Umeå universitet.

Forskargruppen kan nu visa att primingeffekten orsakar ytterligare förlust av 40 miljarder ton fram till 2100. Det motsvarar nästan en fjärdedel av den återstående mänskliga utsläppsbudgeten för att hålla den globala uppvärmningen till max 1,5 grad.

– Dessa nya fynd visar hur viktigt det är att beakta småskaliga ekologiska interaktioner, till exempel primingeffekten, i global modellering av växthusgasutsläpp, säger Birgit Wild, biträdande lektor vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.