Stålindustrin kan fördubbla sin andel av de globala koldioxidutsläppen om inte mångmiljardinvesteringar i utsläppsbegränsande teknik genomförs under de närmaste fem till tio åren, enligt en ny studie.

Järn- och stålproduktionen står för 7 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Forskarna varnar för att detta kan stiga till 12 procent av den globala koldioxidbudgeten om industrin inte uppgraderar befintliga anläggningar till kapacitet att ha nollutsläpp.

– Om industrin inte vidtar några åtgärder under de kommande fem åren för att fasa ut kolintensiva masugnar, kan de sammantagna utsläppen från järn- och ståltillverkning fördubblas från nuvarande beräkningar, säger Valentin Vogl, doktorand vid miljö- och energisystem vid LTH, som har lett studien.

Enligt forskarna kan utsläppen från sektorn vara två tredjedelar lägre än man tidigare befarat, vilket skulle möjliggöra för en koldioxidsnål övergång tidigare än väntat. Men det förutsätter snabba framsteg inom koldioxidavskiljning eller teknik för tillverkning av stål med vätgasteknik, i kombination med tillräcklig grön väteproduktion.

– Det finns risk för att en stor möjlighet att begränsa utsläpp redan har missats eftersom ett stort antal stålverk som byggdes i Kina i början av århundradet kommer att renoveras mellan 2021 och 2023. Samtidigt finns det hopp om att ett globalt bindande avtal 2025 kan hjälpa till att förhindra nya ominvesteringar i masugnsbaserad stålproduktion runt om i världen, säger Valentin Vogl.

Trots det tycker han att resultatet är hoppfullt.

– Men med ett viktigt förbehåll: Världen kan röra sig bort från stål och det kan göras snabbare än man tidigare trott. Men det krävs samordnade åtgärder: distribuera förnybara energikällor, utveckla teknik, minska stålanvändningen och göra övergången rättvis, säger han i ett pressmeddelande.