Utbyggd kärnkraft kräver mark – men var?

Den planerade utbyggnaden av kärnkraftverket i Ringhals väcker motstånd lokalt. Konflikten synliggör en större fråga som kan bli allt viktigare i den svenska kärnkraftsdebatten: Vad händer när lokalsamhället säger nej?

Vattenfalls mål är att ny kärnkraft ska vara i drift vid Ringhals i mitten av 2030-talet men för att det ska bli verklighet krävs mer mark.

Bolaget har bett Länsstyrelsen i Hallands län att upphäva naturreservatet Biskopshagen för att ett nytt kärnkraftverk ska kunna byggas där. Processen pågår just nu – och förslaget möter motstånd. Boende i Bua, tre kilometer från kärnkraftverket, har organiserat sig för att skydda naturen.

– Den här platsen är ju unik, det är ett viktigt område att bevara, säger Eva Pehrsson-Karlsson, talesperson för Opinionsgruppen Biskopshagens naturreservat och Videbergs hamn och strand, i en intervju med SVT.

Naturreservat nära reaktorer – ingen slump

Ringhals är inte det enda svenska kärnkraftverket med naturreservat inpå knuten. Tvärtom är det typiskt att det runt reaktorerna har vuxit fram områden med höga naturvärden.

– Det är en direkt konsekvens av kärnkraftsetableringen, säger Anna Storm, professor vid Linköpings universitet som forskar om miljön vid de svenska kärnkraftverken.

När de etablerades på 1970-talet upprättades buffertzoner kring reaktorerna, med strikta regler för bebyggelse och vistelse. Resultatet blev att naturen i dessa zoner fick utvecklas mer fritt än på andra platser, och i flera fall har det lett till att områden har skyddats som naturreservat.

Anna Storm påpekar också att kärnkraftverken redan från början ofta placerades på platser med höga naturvärden.

– De ligger av säkerhetsskäl lantligt, och ofta precis vid kusten för att man ska kunna använda havsvattnet för kylning.

Konflikt mellan energibehov och naturvärden

Så som förutsättningarna ser ut kring svenska kärnkraftverk finns enligt Anna Storm en uppenbar risk för målkonflikter mellan viljan att bygga ut kärnkraftverken och viljan att skydda naturen.

– Samtidigt är kärnkraftverken inte enormt ytkrävande så man borde inte behöva så hemskt mycket mark om man vill bygga nytt, resonerar hon.

Hon pekar dock på möjliga lokala konflikter som kanske inte nödvändigtvis handlar om att kärnkraftverken tar mark i anspråk utan om risker kopplat till radioaktiva utsläpp och det mycket långlivade avfallet.

– I många fall finns det områden med sommarstugor i närheten av kärnkraftsanläggningarna, och man kan tänka sig att det finns olika syn på en kärnkraftsutbyggnad bland de som har sommarstugor jämfört med de permanentboende. Det är bara en gissning, men där tänker jag mig att det skulle kunna uppstå konflikter.

Mer motstånd mot helt nya anläggningar

Att bygga nya kärnkraftverk, på helt nya platser, skulle antagligen möta ännu mer motstånd än att bygga nytt i anslutning till redan existerande anläggningar. Det tror Daniel Lindvall, sociolog vid Uppsala universitet som har studerat acceptansen för kärnkraft och vindkraft. Han hänvisar till studier som visar att boende nära reaktorerna ofta har en mer positiv inställning till kärnkraftverken än de som bor längre bort.

– Stödet är ofta starkt lokalt. Man ser att kärnkraftverket bidrar positivt på olika sätt till lokalsamhället, inte minst till sysselsättningen, säger han.

Bland svenskar i allmänhet väcker tanken på att ha ett kärnkraftverk nära hemmet däremot starkt motstånd. Det visar en ny studie där Daniel Lindvall är en av forskarna.

Inställningen till kärnkraft och vindkraft har undersökts med en enkät till 5 200 slumpmässigt utvalda personer spridda över landet. Resultatet visar att de allra flesta inte kan tänka sig en reaktor nära där de själva bor.

30 procent är starkt emot

I studien av opinionen kring kärnkraft och vindkraft framgår det dock att inställningen till kärnkraft har blivit mer positiv. En majoritet, 53 procent, är för en utbyggnad. Samtidigt är det bara 44 procent som kan tänka sig kärnkraft i sin hemkommun, något som 30 procent vänder sig starkt emot. 

Bara 20 procent är positiva till kärnkraft nära det egna hemmet. Även bland de som rent principiellt är för utbyggd kärnkraft i Sverige vänder sig många alltså emot tanken på ett kärnkraftverk i sin närhet.

– Utifrån det vi ser i studien kan man anta att om vi skulle bygga nya kärnkraftverk på nya platser så kommer vi med stor sannolikhet att få se motstånd där, säger Daniel Lindvall.