Två platser pekas ut för framtida koldioxidlagring

Forskare har för första gången kartlagt möjligheterna att lagra koldioxid i svensk berggrund på land. Områdena runt Sundsvall och Örnsköldsvik pekas ut som särskilt lovande.

En ny studie från Luleå tekniska universitet, LTU, visar att svensk berggrund på vissa platser kan lämpa sig för koldioxidlagring. Forskarna har analyserat ett tjugotal områden från Kalix till Kalmar och pekar nu ut Sundsvall och Örnsköldsvik som särskilt intressanta. Där finns vulkaniska bergarter med rätt sammansättning för att reagera med koldioxid och binda den permanent.

– Vi har identifierat berggrund i Sverige som i teorin lämpar sig för koldioxidlagring på land. Det har ingen gjort tidigare och det är ett första viktigt steg, säger Emelie Crafoord, doktorand i malmgeologi i ett pressmeddelande från LTU.

Tekniken, som redan används på Island, bygger på att koldioxid löses i vatten och pumpas ner i berget där den omvandlas till sten. Den svenska berggrunden är dock äldre och mindre porös, vilket gör processen långsammare. Forskarna framhåller också att lagstiftningen ännu inte tillåter storskalig lagring på land, utan bara i forskningssyfte.

– I lagringen som sker under havsbotten tar det koldioxiden tusentals år att omvandlas från vätska till fast form. I den vulkaniska berggrunden på land går den här omvandlingen mycket fortare, säger Glenn Bark, universitetslektor vid LTU i pressmeddelandet.

Han betonar att tekniken kräver fortsatt forskning och tydliga regler för att bedöma miljöeffekter.

– Om vi kan fånga och lagra delar av våra utsläpp på hemmaplan är det en del av vägen framåt, säger han, men tillägger att minskade utsläpp fortfarande är avgörande för att nå klimatmålen.