På söndag börjar FN:s klimatmöte i Glasgow. Förväntningarna inför mötet är höga, men hur väl har EU egentligen lyckats uppfylla de mål som beslutats vid tidigare möten?

Om vi ska klara Parisavtalets målsättning om att hejda temperaturökningen vid 1,5 grader är läget minst sagt akut, och insatser för att vända utvecklingen behövs omgående. Det är forskningen i dag överens om. Men hur går det egentligen? Inte så bra, kan man sammanfatta Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och svensk representant för IPCC.

– Mellan 1990 och 2019 ökade koldioxidutsläppen med över 50 procent. Under 2020 mitt i pandemin var utsläppen 6 procent lägre än 2019, men nu ökar de igen, troligen med den största årliga ökningen sen finanskrisen, säger han.

För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader måste de globala utsläppen minska snabbt, halveras till 2030, bli netto noll 2050 och följas av negativa utsläpp.

– Det kräver att utsläppen snabbt avtar och för det måste ambitionsnivån öka. Negativa utsläpp kommer troligen att behövas eftersom utsläppsminskningen dröjer. Det finns olika möjligheter till negativa utsläpp, däribland ökade skogsbestånd och bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring. Men det är oklart om de går att skala upp till en nivå som skulle kunna kompensera för de alltför långsamma utsläppsminskningarna i närtid.

Dystra prognoser

Ett konkret åtagande för alla länder är de så kallade nationella klimatplaner som ska lämnas in vart femte år. Det görs nu för andra gången och vissa länder har redan lämnat in sina nya planer. Men en sammanfattning av det som finns visar dystra prognoser.

Markku Rummukainen
Markku Rummukainen, professor i klimatologi.

– När man lägger ihop dels de nya planerna, dels de tidigare planerna från de länder som inte än har uppdaterad ser de globala utsläppen ut att öka med 16 procent till 2030. Om planerna realiseras tillsammans med utsläppsminskningar längre fram, så pekar utvecklingen mot 2,5 grader. Det finns också ett genomförandegap, det vill säga att i många länder har man inte tagit beslut om åtgärder för genomförande av befintliga planer.

Trots detta säger Markku Rummukainen att han är en försiktig optimist.

– Det är en tuff utmaning men framtiden är påverkansbar. Mötet i Glasgow kommer att handla mycket om det som kan bidra till ambitionsnivån, exempelvis klimatfinansiering och gemensamma regelverk för utsläppsminskningar mellan länder, säger han.

Sociala aspekter avgörande

Vad krävs då för att vända den negativa trenden? Enligt Roger Hildingsson, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet, så är just samarbete och de sociala aspekterna avgörande för att lyckas.

Roger Hildingsson
Roger Hildingsson, forskare i statsvetenskap.

– Den övergripande principen ”no person and no place left behind” är avgörande för att uppnå ambitionerna i EU:s gröna giv. EU som projekt genomgår en turbulent tid, och omställningen är en chans att hålla ihop och bygga samman gemenskapen.

Även han instämmer i Markku Rummukainens bild av ett genomförandegap.

– Den gröna given har höjt ambitionen på målnivån och breddat omställningsarbetet, men den står och faller med sitt genomförande.

I somras lanserade EU det så kallade Fit for 55-programmet, en lista med EU-policys och initiativ för att genomföra den gröna given.

– Å ena sidan är paketet imponerande genom det stora helhetsgreppet, men å andra sidan vet vi att djävulen bor i detaljerna och det råder fortfarande osäkerheter om utformningen och förhandlingarna om olika policyreformer. Det gäller alltifrån reformer av utsläppshandelssystemet till införande av klimattullar och ansvarsfördelningen mellan EU:s medlemsstater.

Klimattullar diskuteras

Roger Hildingsson betonar att mycket diskussion nu förs om klimattullarna.

– Men positivt är ju att förslaget har gett önskad effekt när det fått andra länder, såsom Ryssland, att överväga att införa utsläppshandel eller koldioxidskatt för att undvika framtida klimattullar vid handel med EU, säger han. Precis vad som är tanken med klimattullarna.

För att de ambitiösa planerna i den gröna given ska realiseras betonar han att de sociala aspekterna är avgörande.

– Det kommer att stå och falla med den sociala dimensionen, att vi inte tappar vissa geografiska områden eller grupper. Det är avgörande att det är många och inte bara några få som skördar frukterna av klimatomställningen. Men det kräver också insatser, särskilt inom sektorer och regioner som i dag är starkt beroende av fossil energi. På EU-nivå handlar det framförallt om omfördelning av resurser till sårbara och drabbade regioner, exempelvis via den Sociala klimatfonden som nu lanserats.

Vad hoppas du på av mötet i Glasgow?

– Att vi får se ökade ambitioner gällande skärpta klimatlöften, ökad klimatfinansiering och klimatanpassning. Ett lovande initiativ är Costa Rica och Danmarks förslag om ett ”avvecklingsavtal för utvinning av fossil energi”, för att sluta prospektera och utvinna kol, olja, gas. Det är inte troligt att det når framgång i Glasgow, men kanske kan grunden läggas för fortsatta förhandlingar, avslutar Roger Hildingsson.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.