För kommuner och regioner som vill satsa på hållbart producerad mat kan det ibland krävas viss kreativitet för att inte bakbindas av upphandlingsreglerna. I Härjedalen har man till exempel löst problemet genom att köpa in levande kor – i stället för kött.

När kommuner och regioner köper in råvaror till sina kök styrs de av lagen om offentlig upphandling. Generellt gäller att den producent som kan leverera till bäst pris vinner upphandlingen och får sälja sina varor.

− Så som reglerna är formulerade har kommunerna till exempel inte möjlighet att ställa krav på att varorna ska vara lokalproducerade eftersom det inte är tillåtet att gynna vissa producenter framför andra, säger Helena Nordström Källström.

Hon forskar vid SLU och är även knuten till den Formasfinansierade centrumbildningen SustAinimal, som sätter fokus på de livsmedelsproducerande djurens framtida roll.

Hon förklarar att även om kommuner och regioner inte får ställa krav på att varorna de köper ska vara lokalt producerade så är det ändå möjligt för dem att välja närproducerat, men det kräver lite kreativitet.

I Härjedalen köper kommunen till exempel kor innan de slaktas, eftersom då gäller andra regler än när man köper kött. Andra kommuner kräver att gårdarna som de handlar från ska gå att besöka med skolklasser, och ringar på det viset in lokala producenter.

Kräver stort engagemang

För att en kommun ska kunna prioritera hållbarhetsfrågor vid matinköp krävs i dagsläget att det sitter en dedikerad person på beslutande position, tror Helena Nordström Källström.

Helena Nordström Källström
Helena Nordström Källström, forskare vid SLU.

− För att fler kommuner och regioner ska göra sådana här prioriteringar krävs nog en översyn av upphandlingsreglerna, säger hon.

Auni Hamberg, ansvarig för offentlig upphandling på LRF, håller med om att det kan krävas lite finess för kommuner och regioner som vill handla lokalt producerade varor, men hon tycker att de nuvarande upphandlingsreglerna trots allt ger stort utrymme för offentliga aktörer att ställa krav. Det finns dessutom bra stöd i regeringens livsmedelsstrategi och i upphandlingsmyndighetens lista över hållbarhetskriterier, menar hon.

Hon ser att många kommuner i upphandlingen av måltider till exempel ställer krav på producenternas antibiotikaanvändning och djurskydd. Samtidigt ser hon att det finns hinder som försvårar för offentliga aktörer som vill handla hållbart.

− Att öka tydligheten kring vad som gäller tror jag är jätteviktig. Det finns en känsla av att offentlig upphandling är krångligt och det är laddat med juridiken. Det finns en oro för att man ska göra fel, säger hon, men tillägger att hennes bild trots allt är att det finns ett stort engagemang hos offentliga aktörer.

Dialog med lokala lantbrukare

För att man som kommun eller region ska kunna ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar tror Auni Hamberg att man behöver ha bra planering och tydligt definierade mål.

Auni Hamberg
Auni Hamberg, ansvarig för offentlig upphandling på LRF. Foto: LRF Bildbank

− Då ökar möjligheten att kunna fatta engagerade beslut i stället för att bara hasta fram efter bäst pris. Det är också viktigt att flera personer engageras i de här besluten. Ansvaret ska inte vila på en ensam inköpschef, säger hon.

Om man som kommun eller region vill börja köpa mer lokalt producerad mat tror hon att det första steget är att börja prata med lokala lantbrukare.

− Man behöver titta på vad som finns i närområdet och kanske delvis anpassa sig efter det, men också ha en dialog med sina lantbrukare om vad man behöver, säger hon.

”Viktig kraft i omställningen”

Helena Nordström Källström tror att det skulle ha stor betydelse om hållbarhetsperspektiven skulle uppvärderas vid offentliga upphandlingar. Det skulle få effekter både för miljön och i lokalsamhället, tror hon.

− Det kan vara en jätteviktig kraft i omställningen för det handlar om mycket varor, säger Helena Nordström Källström.

Genom att handla närproducerat investerar kommunerna dessutom lokalt och på det sättet stärker de den lokala ekonomin och bidrar till fler jobb, fortsätter hon. Samtidigt förbättrar det relationen mellan lantbrukarna och lokala myndigheter, och det är viktigt, ser hon i sin forskning. Hon har undersökt vad det är som motiverar lantbrukare att ställa om till en ekologiskt mer hållbar produktion och ser att det för många är väldigt viktigt att känna sig uppskattade i lokalsamhället.

− När kommunen köper billigare varor utifrån bidrar det till en känsla av att man inte är viktig, säger hon.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.