Hur skulle samhället se ut om social och ekologisk hållbarhet prioriterades? Extrakt har träffat forskaren som tycker det är dags att utmana tillväxtbegreppet.

Hallå där Ekaterina Chertkovskaya, som forskar om nerväxt vid Lunds universitet.

Vad är nerväxt?
Kortfattat så handlar det om att minska resurs- och energiförbrukningen och öka välmåendet. Nerväxt (décroissance på franska och degrowth på engelska) är både ett forskningsområde och en social rörelse. Det är ett alternativ till ekonomisk tillväxt som drivande kraft i samhället.

Ekaterina Chertkovskaya, forskare vid Lunds universitet.

Varför är det viktigt att forska om nerväxt?
Det sätt som samhället organiseras i dag är varken socialt eller ekologiskt hållbart. Tillväxt baseras på orättvisa, både geografiskt och inom samhällen. Ojämlikhet har ökat, liksom gapet mellan rika och fattiga.

Hur ser ett nerväxt samhälle ut?
Det byggs kring ekologisk hållbarhet och social rättvisa. Tanken är att ekonomin omlokaliseras från dagens långväga handel och långa varukedjor till mer lokal produktion. Vissa varor som är viktiga för samhället kan transporteras längre, men inte lika snabbt och långt som i dag. Icke vinstdrivande aktörer kommer att vara nyckelaktörer i ett nerväxt samhälle.

Det kommer att finnas fler småskaliga sammanslutningar och kooperativa organisationer. Energin kommer att vara förnybar, men den kommer inte att försörja samma ekonomiska aktiviteter som i dag. De varor som produceras kommer att hålla längre och repareras när det behövs, så det uppstår mindre mängder avfall.

Och på det privata planet?
I ett nerväxt samhälle finns mer tid för att göra saker som vi gillar. Saker görs tillgängliga för alla, men synen på välfärd är inte kopplat till materiell konsumtion. Konsumtion gör inte människor lyckligare. I stället handlar välmående mer om relationer, att vara en del av en gemenskap, att ha meningsfulla relationer, utrymme att tänka och helt enkel bara vara.

Rent praktiskt innebär det att rika personer kommer att leva mer modest och att vissa saker som vi anser normala i dag, som att flyga, inte kommer att vara tillgängliga.

På vilket sätt kan ett samhälle bli nerväxt?
Det finns redan många gräsrotsinitiativ och organisationer – som reparationscaféer och kooperativa kollektiv för förnyelsebar energi och mat. Men det är viktigt att ändra policies för att stödja dessa. Till exempel är kommuner viktiga eftersom de har närmare anknytning till lokala nivåer av samhället. I vissa kommuner finns positiva exempel som stödjer detta, som stadsodling och möjligheter att låna verktyg av varandra, men mer kan göras.

Hur är det politiska intresset för frågan?
Inte tillräckligt för den förändring som behövs för att nå ett hållbart samhälle. Att ifrågasätta tillväxt är ett tabu som inte tas på allvar politiskt. Flera försök att ändra det har förekommit. Till exempel fanns ett förslag inom EU att fokusera policies på välmående i stället för tillväxt, detta signerades av 90 000 personer och 248 forskare. Forskare inom nerväxt har även bidragit till att formulera the Green New Deal for Europe. Men förhoppningsvis kommer dessa initiativ till slut bära frukt!