Maten vi äter har så stora tillsatser av fosfor att det skadar sjöar och hav. 60 ton läcker ut i miljön och orsakar övergödning.

Det är forskare på Havsmiljöinstitutet som i en rapport belyser det tillskott på 60 ton fosfor med ursprung i vår mat som slutligen hamnar i sjöar, vattendrag och hav, rapporterar Sveriges Radio. Mängderna är så stora att de orsakar övergödning. Forskarna på Havsmiljöinstitutet menar att livsmedelsindustrin skulle kunna använda alternativa tillsatser i maten som är bättre för miljön. Produktionen av proteinrik mat är också en stor anledning till fosforläckaget. Talespersoner för livsmedelsindustrin säger till Sveriges Radio att det är svårt att ta bort fosfor från livsmedel. – Övergödning av våra vatten och hav är ett problem som fortfarande är stort och konsekvenserna av detta kan vi se varje sommar i våra sjöar och inte minst i Östersjön, säger Mats Svensson, chef för enheten för forskning och miljömål på HaV.

Läs mer här (www.havsmiljoinstitutet.se)


Lämna ett svar till Erik Eriksson Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Erik Eriksson skriver:

    Det blir ju lite komiskt när alla myndigheter pratar om att vi måste minska övergödningen samtidigt som kommunerna själva uppmuntrar lantbruket till att sprida så mycket slam det bara går på markerna. Kommunernas egna avloppsreningsverk har till och skapat en egen lobbyorganisation (Svenskt Vatten) som har till uppgift att verka mot kommunens arbete med giftfri miljö och ingen övergödning. Istället för att uppmuntra ny och ren teknik och se vad som går att göra så, propagerar Svenskt Vatten och deras företrädare så ofta och mycket det kan för att sprida slam. Slammet sprids då givetvis i maxgiva, dvs så mycket fosfor som det bara är tillåtet. Att det ökar fosfortalen i marken och ökar risken för läckage till vattendragen är inget som bekymrar avloppsreningsverket, det är ju jordbrukets problem. Kommunpolitikerna borde ta såväl avloppsreningsverken och Svenskt Vatten i örat och kräva att de rättar in sig i ledet och inte lobbar mot varken deras egna ägare och chefer eller mot invånarnas intressen. Svenskt Vattens retorik om försiktighetsprincipen är inte mycket värd då de själva i valet mellan ny och ren teknik alltid väljer den gamla och smutsiga och försöker rättfärdiga denna med diskussioner om gränsvärden. Gränsvärden som varje gång de ses över behöver justeras och bli hårdare. Varför tittar inte forskarna på detta och belyser det absurda i att kommunernas egna avloppsreningsverk lobbar mot kommunpolitikerna istället för att följa politiken.

    • Anders Finnson, Svenskt Vatten skriver:

      Replik på Erik Erikssons kommentar om fosfor.

      Sprid kunskap istället för oro.

      Fosforutsläpp till vatten
      Havsmiljöinstitutets rapport innehåller dessvärre några felaktigheter. Fosformängderna ut från kommunala reningsverk har inte ökat på grund av fosfortillsatser i livsmedel. Fosformängderna till vatten från reningsverken har tvärtom minskat från 424 ton år 2000 till 260 ton år 2014, detta trots en ökad befolkning i tätorterna under samma period. Om halten fosfor ökar i inkommande vatten kan reningsverken relativt enkelt kompensera för detta genom att använda mer järn- eller aluminiumsalter för att på så sätt inte släppa ut mer fosfor. Däremot stämmer resonemanget för de 700 000 enskilda avlopp som i många fall helt saknar avloppsrening – då innebär mer fosfortillsatser verkligen större fosforutsläpp till vatten.

      Fosfor och kretslopp
      När det gäller kretsloppsaspekten av fosfor, så är det bra att veta att fosfor är en global bristvara, ett grundämne som vi i den rika världen måste sluta att slösa med om den fattiga världen ska kunna skaffa mat. Allt importerat gödsel innebär stora ingrepp i miljön samtidigt som fosforn tillför nytt kadmium till åker och kretslopp.

      Från Svenskt Vattens sida är faktabaserad kunskap, försiktighetsprincip och kvalitet avgörande. Vi vill minska användningen av farliga ämnen i hela samhället för att på så sätt få bättre miljö, renare vatten och få möjlighet att ha ett säkert kretslopp av mull och växtnäring till åkermark. Och självklart inte gödsla så att problem med övergödning skapas. Att arbeta förebyggande för att få bort farliga ämnen från vattnets kretslopp kallar vi uppströmsarbete.

      För att göra detta uppströmsarbete driver vi ett samarbete tillsammans med LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svenskt Vatten i samarbete med Naturvårdsverket, Revaqs certifieringssystem. Revaq har världens tuffaste regelverk för utfasning av farliga ämnen för att möjliggöra återföring av mull och växtnäring från stad och land.

      Revaq har idag 42 reningsverk certifierade. Dessa reningsverk hanterar avloppsvattnet från drygt halva svenska folket, vårt arbete bygger på försiktighetsprincipen och kunskap, här är tre exempel på den kunskap vi grundar vårt arbete på. Rekommenderas alla läsare som vill minska sin oro:

      – I Naturvårdsverkets senaste screeningrapport skrivs ” Riskkarakteriseringen för jordekosystem och människor exponerade via intag av grödor visar att halter i jord efter lång tids gödsling med slam inte utgör en risk för jordekosystemet eller människor. Dessa resultat överensstämmer väl med tidigare resultat”: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:883253/FULLTEXT01.pdf

      – Enligt en nyligen publicerad studie De slamgivor vi använder oss av i Sverige (fyra ton slam vart femte år) utgör ingen risk för uppbyggnad av antibiotikaresistens i mark: http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/wastewater_treatment_discharges_promote_development_antibiotic_resistance_in_streams_452na4_en.pdf

      – Vad gäller mikroplasterna finns skäl att vara observant. Merparten av mikroplasterna hittas i dagvattnet som oftast inte är kopplade till reningsverken. Av försiktighetsskäl bör de mikroplaster som kommer från hushåll minskas. Mark som innehåller 100-1000 gånger mer mikroplast än vad som uppnås under 50 års slamanvändning på åkermark ser ut att ha en påverkan på daggmask. Men vi är inte alls nöjda, mikroplasterna behöver minska ytterligare i samhället.

      Det kommer även vara så i framtiden att en hel del slam inte klarar Revaqs tuffa krav för att kunna ingå i kretsloppet av mull och näringsämnen till åkermark. Därför arbetar Svenskt Vatten och våra medlemmar även nära projekt som utvecklar och tar fram kunskap om metoder där vi åtminstone kan få tillbaka fosforn åkermark. Tyvärr innebär dessa metoder att mull, kväve och mikronäringsgämnen går till spillo. Därför anser vi att dessa metoder i första hand ska användas för det slam som inte är säkert att ha i kretslopp eller när lämplig åkermark saknas.

      För den som vill ha mer kunskap så kan vi rekommendera dessa länkar:

      Uppströmsarbete:
      http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-och-uppstromsarbete/

      Revaq:
      http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-och-uppstromsarbete/revaq-certifiering/

      Svenskt Vatten är branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag – VA-organisationerna. Svenskt Vatten arbetar för friskt dricksvatten, rena sjöar och hav samt människors tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster.