I måndags släppte Naturvårdsverket en granskning av svenskars konsumtionsutsläpp. Medan utsläppen inom Sveriges gränser minskar ökar påverkan från de importerade varorna och resorna. Allt som allt har Svenskars utsläpp totalt ökat med 6 procent sedan 1993.

När man mäter utsläpp kan man använda olika typer av räknesätt. Det vanligaste som bland annat används inom EU är produktionsperspektivet, som inkluderar varor och tjänster som bidrar till utsläpp inom ett lands gränser. Det inkluderar däremot inte importerade varor eller internationella flygresor. Produktionsperspektivet har fått mycket kritik för att inte visa hela bilden då västvärlden konsumerar mycket produkter som bidrar till utsläpp i andra länder. För att visa en bredare bild borde man också titta på ett lands konsumtionsutsläpp. I det ingår vad som konsumeras i Sverige, oavsett var i världen utsläppen har skett. De olika kategorierna Naturvårdsverket har listat är mat, bostad, transport och övrigt. Där är den övervägande delen av den totala konsumtionen privatkonsumtion där mat och resande står för en tredjedel av utsläppen vardera, och boende för en femtedel.  En starkt bidragande orsak till att utsläppen i andra länder från resande ökar är att vi gör allt fler utrikes flygresor från år till år. ─ Den del av utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder, har ökat med 50 procent de senaste tjugo åren. De tydligaste trenderna är en kraftig ökning av utsläpp från konsumtion av mat och internationella transporter, säger Oskar Larsson, chef för enheten luft och klimat på Naturvårdsverket. Mellan 2011 och 2012 minskade de konsumtionsbaserade utsläppen något, men den långsiktiga trenden för utsläppen är tydligt ökande, säger Larsson. ─ Även om siffrorna det senaste året går ner är det ännu för tidigt att säga om det handlar om ett trendbrott. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida >>

Korta fakta

  • Under perioden 1993 till 2012 har utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder ökat med 50 procent
  • Utsläpp som sker i andra länder till följd av import för svensk konsumtion har ökat med över 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1993 och 2012.
  • Enligt Naturvårdsverket har handeln vuxit snabbare än både BNP och den slutliga användningen.