Ny preliminär statistik visar att Sveriges klimatpåverkande utsläpp minskade förra året. Utsläppen minskade både inom industrin och inrikes transporter, vilka står för ungefär två tredjedelar av Sveriges utsläpp.

De totala utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser 2019 var 49,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning om 3,2 procent jämfört med 2018. Men statistiken är preliminär och ska tolkas med försiktighet, meddelar Naturvårdsverket.

Industrins utsläpp minskade med 3,8 procent, vilket främst beror på minskade utsläpp inom mineralindustrin och raffinaderier. Järn- och stålindustrins utsläpp ökade däremot, framför allt på grund av ökad produktion.

Även inom inrikes transporter minskade utsläppen. De preliminära utsläppssiffrorna visar en minskning om 2,7 procent jämfört med föregående år.

– Det är positivt att siffrorna visar på utsläppsminskningar inom både industrin och inrikes transporter, som är de två största sektorerna säger Anna-Karin Nyström, chef på Klimatmålsenheten vid Naturvårdsverket.

I dag står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

– Det är bra att vi nu även ser en nedgång inom trafikarbetet, men det är en tuff utmaning för Sverige att nå etappmålet till 2030. Det krävs mer åtgärder inom tre områden om vi ska nå målet: mer fossilfria och energieffektiva fordon, ökad andel förnybara drivmedel och ett transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Karin Montgomerytext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Jan Bengtsson skriver:
    19 maj 2020 kl. 9:42 f m

    Man bör notera att detta bara gäller svenska inhemska utsläpp, så denna typ av statistik – även om den är sanktionerad av t.ex. EU – är missvisande. De konsumtionsbaserade utsläppen rapporteras inte, dessa har legat i princip still sedan 2012 och ökar faktiskt något under tiden 2014-2017 (källa: Naturvårdsverket, data för 2018 och 2019 saknas). Så Sveriges klimatpåverkan har sannolikt inte minskat alls, vi har bara under de senaste 8 åren exporterat en ökande andel av våra utsläpp till andra länder. Så jag tycker inte att det finns anledning att se dessa siffror som indikation på något positivt, om inte de konsumtionsbaserade utsläppen minskat i samma grad. Möjligen kommer vi att se en minskning under 2020 – vem vet? I vilket fall så går det alldeles för långsamt för att vi ska nå målen för 2030 och 2045.

    Svara
  • Dag Lindgren skriver:
    20 maj 2020 kl. 2:02 e m

    Vad som framför allt behövs är färre och mindre bilar. Även ”fossilfria” bilar påverkar utsläppen. Även offentliga kommunikationer och övergång till el ger utsläpp genom olika indirekta effekter. Coronan kommer att försvåra minskning av bilar eftersom det nu är politiskt korrekt att åka ensam i en bil eftersom smittspridningen minskar. Av detta skäl kanske ytterligare åtgärder nog inte sättas in mot bilismen förrän 2021 men då bör åtgärderna bli desto hårdare.

    Svara