I anslutning till vårbudgeten presenterade regeringen ett nytt verktyg för att följa landets välstånd och ekonomins hållbarhet. 

BNP, som mäter ett lands ekonomiska aktivitet, är ett vanligt men kritiserat mått på välstånd. Nu har regeringen presenterat ett nytt verktyg som genom 15 ekonomiska, miljömässiga och sociala indikatorer mer omfattande ska kunna mäta landets fram- och motgångar. – Syftet är att få till en bredare diskussion om vad som är välstånd, och om vart vi vill styra vårt samhälle. När vi bedriver ekonomisk politik är det också viktigt att ta hänsyn till miljön, människors hälsa och därtill måste vi tänka långsiktigt, säger finansminister Magdalena Andersson i en intervju med SvD. Enligt arbetsmarknadsminister Per Bolund är Sverige först ut med att införa dessa indikatorer. Kritiken mot BNP som ensamt mått har däremot funnits länge, och bland annat OECD har kommit med råd och riktlinjer för att länder ska få en bättre helhetsbild av välståndet.

De 15 indikatorerna:

Ekonomiska mått:
  • BNP per capita
  • Sysselsättningsgrad
  • Arbetslöshet
  • Hushållens skuldsättning
  • Maastrichtskulden
Miljömässiga mått:
  • Luftkvalitet
  • Vattenkvalitet
  • Skyddad natur
  • Kemikaliebelastning
  • Utsläpp av växthusgaser
Sociala mått:
  • Låg ekonomisk standard
  • Självskattad allmän hälsa
  • Utbildningsnivå
  • Mellanmänsklig tillit
  • Nöjd med livet
Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Tommy Gärling skriver:
    25 april 2017 kl. 10:35 f m

    Att det inte är sant att Sverige är först med välfärdsindikatorer. Internationellt är det idag mer en fråga om man att införa subjektiva mått som både är tillförlitliga, valida och mäter andra aspekter. Se t ex Diener m fl Well-being for public policy. Oxford 2009.

    Svara
  • Christer Sanne skriver:
    25 april 2017 kl. 3:10 e m

    Jag är förvånad över vilken platt lista man lyckats åstadkomma. För det första handlar det inte om välstånd utan välfärd. Dessutom har liknande listor funnits i decennier, i välfärdsundersökningarna och miljömålen etc. Jag tycker också att urvalet är snävt. Jag saknar till exempel en post ”fri tid” eller något liknande som en livskvalitetsmål men det har aldrig funnits i levnadsnivåundersökningarna heller. Där diskuteras människors resurser och frihet att välja men man undviker (redan då) att se fri tid som en resurs som ger frihet. Mycket märkligt. Eller avslöjande. Jag skriver ingående om det i min avhandling Arbetets tid 1995 sid 109f för den som är nyfiken.

    Svara
  • Lars Laestadius skriver:
    26 april 2017 kl. 10:05 e m

    Skyddad natur är ett tvetydigt mått. Är det bättre ju större andel som behöver skydd? I en nu mer än tjugo år gammal undersökning ansågs skogsbruket i Nederländerna vara bättre än det svenska av detta skäl. Större delen av skogen var skyddad. Men vad detta betyder är att marken utanför reservaten var avskogad. Natur utan hot behöver inte legalt skydd. Varför skulle mera skydd a priori vara bättre?

    Svara