Industri & Energi
Stigarnas betydelse undersöks i nytt projekt
Spontant uppkomna stigar finns överallt, men vad är det egentligen som får oss att vika av från asfaltsvägarna? Samspelet mellan stadsplanerare och olydiga fotgängare står i fokus för ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Stigar syns oftast inte på kartor men när tillräckligt många slår in på samma väg blir de tydliga i terrängen.
– Till slut gör ofta kommunen en anlagd gångväg där det visat sig att människor går. Man kan säga att medborgarna på det sättet är med och planerar sin egen stad, säger kulturgeografen Ulf Jansson, i en artikel från Stockholms universitet.
I en pågående studie undersöker forskarna stigar i tre grönområden i Stockholm: Rålambshovsparken på Kungsholmen, Bellevueparken i utkanten av Vasastan och en del av Järvafältet. De dokumenterar var alternativa vägar har uppstått, och i sommar ska de också studera hur människor rör sig i områdena samt göra intervjuer på plats för att få veta mer om varför vi tar stigar.
– Vi kan se att vissa stigar som uppstått är genvägar, men sedan finns det andra som uppstått av andra skäl. Stigarna är inte alltid så rationella, säger Ulf Jansson.
Forskarna ser till exempel att det ibland finns stigar som går i gräset alldeles intill asfalterade gångvägar. Varför går man där?
– Är det att gräset är mjukare att gå på, att de dras till grönskan, funderar kulturgeografen Andrew Byerley.
Forskarna ser att kommunen i vissa fall verkar ha anpassat omkringliggande planering efter stigarna. Man verkar alltså ha accepterat dem som gångstråk. I andra fall verkar kommunen i stället ha byggt till exempel staket som för att hindra människor från att ta vissa vägar.
– Syftet med projektet är att kunna bidra med ny kunskap om hur folk rör sig i staden och visa hur omfattande de oplanerade stigarna är i olika grönområden och varför människor använder dem. Det kan vara bra för kommunen att känna till inför framtida planering, säger Andrew Byerley i artikeln.
I forskningsprojektet medverkar även naturgeografen Annika Dahlberg, som har fokus på ekologiska aspekter, och ska undersöka hur stigar påverkar mark- och rotsystem.