Myndigheterna genomför regeringens miljöpolitik på en rad olika områden. Trots mycket resurser och väl utfört arbete räcker åtgärderna inte till. Det visar den årliga uppföljningen av miljömålsarbetet som Naturvårdsverket lämnade till regeringen i slutet av förra veckan.

Många av miljömålen är beroende av utvecklingen i andra länder. Framgångar i det internationella samarbetet och EU påverkar de svenska miljömålen positivt. Några exempel är skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och en minskning i 2019 års fiskekvoter för flera bestånd i Östersjön.

Under 2018 beslutade riksdagen om en långsiktig energipolitisk inriktning. Den innebär bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Ett annat exempel är de nya bestämmelserna som underlättar installation av solcellspaneler och solfångare.

Stora statliga resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Ökade medel under 2018 har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel. 

Trots dessa insatser är myndigheternas åtgärder inte tillräckliga, enligt den årliga uppföljningen.

 – De samlade insatserna i samhället räcker inte för att nå miljömålen. Tempot måste därför öka och klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är två områden där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen i miljön, säger Lisa Eriksson, chef för Utvärderingsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.