Nationalekonomen Jesper Stage tecknar en dyster bild av framtiden för det svenska fisket. Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att fiska mer. Samtidigt uppmuntrar dagens regleringar till överfiske.
− Antingen minskar vi antalet yrkesfiskare eller fiskar vi ut – och då dör yrkesfisket i alla fall, säger han.

Teknikutvecklingen har fullständigt revolutionerat fisket. Fångsterna har blivit större och större. Samtidigt har det blivit uppenbart att utbudet inte är obegränsat.

För att fiskare ska kunna fortsätta att ha en inkomst som ökar i samma takt som för andra grupper på arbetsmarknaden behöver de ta upp mer fisk – och det tål inte bestånden.

− Vi kan inte fortsätta att fiska som nu för då kommer vi snart inte att ha någon fisk kvar. Någon måste fiska mindre, men vem? Och hur ska vi nå dit? Det är frågor vi måste lösa, säger Jesper Stage.

Olika kvotsystem

Han lyfter fram individuella kvoter med överlåtningsrätt som en lösning. Det systemet finns redan i dag för vissa arter som sill och makrill. Systemet innebär att det är reglerat hur stor del av den samlade fiskekvoten som varje enskild fiskare får fiska per år, och det gör det intressant för fiskaren att tänka på hur man kan förbättra fiskbestånden framöver så att fiskekvoterna kan bli större.

Jesper Stage, professor i nationalekonomin vid Luleå tekniska universitet.

När det gäller andra arter sätts istället en nationell kvot varje år utifrån beståndets storlek. Sedan är det först till kvarn som gäller för yrkesfiskarna. Den som investerar i dyr utrustning kan alltså få en större del av fångsten men måste samtidigt fiska intensivt för att kunna betala för investeringarna.

Den här typen av kvotsystem gör att yrkesfiskarna blir beroende av snabb vinst vilket ger incitament till att lobba för större fiskekvoter nu snarare än att ha ett långsiktigt perspektiv, förklarar Jesper Stage.

− Det undergräver fisket på sikt, när den bransch som egentligen borde värna om livskraftiga fiskbestånd i stället får incitament att verka för att bestånden fiskas ut, säger han.

Färre fiskare i framtiden

Ett utbyggt system av individuella kvoter för fler arter innebär i praktiken att många yrkesfiskare kommer få sluta eftersom inkomsterna från kvoterna inte kommer att stiga i samma takt som inkomsterna i andra yrken. Istället kommer många fiskare att välja att sälja sina kvoter till större aktörer, menar Jesper Stage.

Vi kan inte fortsätta att fiska som nu för då kommer vi snart inte att ha någon fisk kvar. Någon måste fiska mindre, men vem?

− Vi har sett en sådan här strukturomvandling från småskaligt till storskaligt inom jordbruket och skogsbruket, och jag tror att fisket måste gå samma väg. Det här är inget populärt budskap men jag har svårt att se vad man annars kan göra. Det här är en konsekvens av teknikutvecklingen och av att lönerna stiger på arbetsmarknaden i övrigt, säger Jesper Stage.

Han konstaterar att de landsbygdsregioner som har överlevt och fortsatt att blomstra gör det tack vare att de som bor där har hittat något annat att leva av.

− Det måste fiskesamhällena också göra, säger han.

Han nämner fisketurism som ett möjligt alternativ. Det är en verksamhet som många fiskesamhällen redan nu satsar på som en framtidsbransch.

− Med fisketurism får man mer lönsamhet från fisken än vid yrkesfiske och det utarmar inte bestånden på samma sätt, säger han.

Stöd till fiskesamhällen

Jesper Stage tror att det kommer behövas politiska och ekonomiska satsningar för att hjälpa fiskesamhällena att klara omställningen som ett förändrat fiske innebär. Det kan till exempel behövas förbättrad infrastruktur, så att det blir lättare att pendla från dessa orter till jobb i närliggande storstäder.

Det undergräver fisket på sikt, när den bransch som egentligen borde värna om livskraftiga fiskbestånd i stället får incitament att verka för att bestånden fiskas ut.

För att komma vidare tror han att det behövs mer konstruktiva samtal och mindre konflikt mellan olika parter.

− Vi har en situation där yrkesfiskare och ansvariga myndigheter står på varsin barrikad. Båda sidor upplever att andra sidan inte förstår. Jag tror att vi behöver bli bättre på att lyssna på varandras oro, säger han.

Rätt lösningar

Jesper Stage beskriver det som att det är viktigt att analysera de ekonomiska drivkrafterna inom fiskenäringen för att kunna hitta lösningar och nå ett hållbart fiske.

− Det här perspektivet gör det möjligt att förstå hur det kommer sig att vi håller på att fiska ut arterna som vi lever av, säger han.

När det gäller utformningen av fiskekvoterna tror han att det behöver tas större hänsyn till hur hela ekosystemet påverkas. Detta tas upp i rapporten ”Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fiskförvaltning”, som ges ut av Havsmiljöinstitutet senare i vår.

Ekosystembaserad fiskförvaltning handlar om att öka förståelsen för att ett fiskepolitiskt ingripande riktat mot en art ofta också kan få stora indirekta effekter på andra delar av havsmiljön. När man till exempel bedömer hur mycket som kan fiskas av torsk måste man ta hänsyn till hur storleken på beståndet påverkar andra arter, till exempel de arter som torsken äter.

− Det har funnits en tendens att se det väldigt enkelspårigt, men här märks en omsvängning nu, säger Jesper Stage.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.