I sommar tar studenter vid Konstfack sig an frågan om hållbar matproduktion i skärningspunkten mellan akademi, aktivism och design. Kursen Design for Sustainable Co-Creation kopplar ihop stad och land, måltidsupplevelser och hållbarhet, för att främja matkultur och matsäkerhet.

Under kursen ska studenterna bland annat undersöka hur de kan bidra till förändring för att säkra framtidens mat. Ett sätt är att se kopplingen mellan de egna handlingarna och de större eko- och samhällssystemen. Till exempel får studenterna i uppgift att räkna hur många av produkterna i deras egna kylskåp som är från Sverige.

Om de till exempel köper en kartong med ägg, var kommer den ifrån? Hur ser gården eller produktionsanläggningen ut och hur långt har äggen transporterats till butiken? Har de följt en enkel lokal process där mat går direkt från bonden till butik eller en mer komplex process som involverar massproduktion med flera mellanhänder?

Studenterna ska även kartlägga sina egna matval för att på så sätt bli medvetna om hur mycket de aktivt knyter samman stad och land kopplat till matsäkerhet. Enligt kursledarna handlar matsäkerhet om att stödja produkter som är producerade i Sverige, så att vi som bor här kan försörja oss om landet blir isolerat under ett krig eller en naturkatastrof som begränsar mattransporter från andra länder.

Gapet stort mellan människa och natur

För Annika Göran-Rodell, universitetsadjunkt vid Örebro universitets Campus Grythyttan och en av lärarna på kursen, är det särskilt viktigt att studenterna blir medvetna om sin roll i matsystemen.

Annika Göran-Rodell
Annika Göran-Rodell, universitetsadjunkt vid Restaurang- och hotellhögskolan, Campus Grythyttan. Foto: Hans Lundholm

– Vi lever i en värld där vi har skapat ett stort gap mellan oss och naturen, varandra och vår framtidstro. Ska man kunna förändra behöver man se systemet och förstå sig själv i det. Hur ser matsystemet ut där jag finns, hur kan jag förändra kopplingen stad–land, och var finns jag i det här, vad är meningsfullt för mig, säger hon.

Kursen har tre delar: en researchdel, en intensiv workshopvecka samt en presentation av studenternas framtidsplaner.

Tanken är att varje student ska använda det den lär sig under kursen för att tillsammans med andra påverka sitt lokala matsystem. Den som är kock i en stad kanske vill få direktkontakt med matproducenter i landsbygder medan den som är designer eller landskapsarkitekt kanske tar fram en tjänst som kopplar samman stad och land.

Hylla mångfalden

Ett av de pedagogiska verktygen under workshopveckan är måltidsupplevelser. Varje dag bjuder en grupp studenter de andra på en måltid med ett tema, som är tänkt att förmedla en del av det som de själva lärt sig under dagen.

Sarasvati Shrestha
Sarasvati Shrestha är trädgårdsmästare, konstnär och pedagog och gick kursen 2019. Foto: Aber Hamid

För Sarasvati Shrestha, som är trädgårdsmästare, konstnär och pedagog och gick kursen 2019, var det inspirerande att använda måltidsupplevelser som ett sätt att locka människor till aktivism.

– Det finns många olika sätt att göra motstånd på som att informera kring matsvinn, fördelningspolitik eller miljörasism. Som ett komplement till att skrika på barrikaderna, kan vi ha en fest där vi bjuder in folk med många olika bakgrunder och matkulturer? Vi behöver också prata om problemen, men för att orka med sorgen över att så mycket mångfald går förlorad behöver vi hylla mångfalden som finns kvar, säger hon.

Inkluderar alla våra sinnen

Många av studenterna jobbar inte med mat till vardags, men när de kommer tillbaka till sina arbetsplatser kan de till exempel göra de övningar de lärt sig från kursen med sina kollegor under fikarasten.

Cheryl Akner Koler,
Cheryl Akner Koler, professor vid Konstfack University of Arts. Foto: Pierre Bjork

– Då tar de in ett konstnärligt tänkande i sin vardag. En kaffepaus är ett perfekt tillfälle att diskutera hållbarhetsfrågor. Då är sinnevärlden aktiverad, de kan sätta igång ett samtal utan givna svar och ställa provokativa frågor, säger kursledare Cheryl Akner Koler, professor i estetik inom designprogrammet vid Konstfack.

Varför kopplar kursen ihop design med hållbara matsystem?
– Design handlar till stor del om att träna studenterna i att undersöka och uppleva estetiska värden i sin miljö. I kursen erbjuder vi fyra matlabb som inkluderar alla våra sinnen: känsel, smak, lukt, hörsel och syn. En matlabb kan vara att undersöka en färsk tomat genom att skapa fem olika sinnesupplevelser: tunna skivor, tärningar, krossad, torkade skivor och pulver. Genom att lära sig olika sätt att hantera något så enkelt som en tomat får man inspiration till konserveringsmetoder som minskar matsvinn samt visar respekt och omsorg för naturen, säger Cheryl Akner Koler.

Ett sätt att hantera komplexa frågor

Både hon och Annika Göran-Rodell menar att den konstnärliga processen är ett bra verktyg för att hantera komplexa frågor. Hållbarhet är ett sådant område där det kan vara svårt att veta vad som är det bästa beslutet eller vad resultatet av ens handlingar kommer att bli. De vill uppmuntra studenterna att våga lita på sig själva och ta ställning trots denna ovisshet.

Ett konkret exempel är att studenterna får i uppgift att försöka ersätta importerade matvaror som de har hemma med andra produkter från Sverige. Vad kan till exempel ersätta något som kaffe, som kan förknippas med många saker, från social samvaro och koffeinrus till dess speciella doft, smak och hetta?

Det finns alltså många aspekter att ta hänsyn till vid valet av en ersättningsprodukt. Enligt kursledarna är konstnärer vana vid att hantera en komplex verklighet och att fatta den typen av beslut utifrån sina erfarenheter och sitt tycke och smak.

– Vi stödjer en konstnärlig process där studenter möter varandra med ett öppet sinne och hjärta, och vill och vågar ta steg i en riktning som de inte känner till, säger Annika Göran-Rodell.

Design for Sustainable Co-Creation

Design for Sustainable Co-Creation: Back to the Land 2.0: Reconnecting Urban and Rural through Food Systems startade den 21 juni och pågår i tio veckor.

Det är en internationell masterkurs som i år, liksom i fjol, har anpassats till ett onlineformat på grund av covid-19.

Utöver de tre kursledarna medverkar flera inbjudna gäster och experter. Bland kursens samarbetspartner finns hållbarhetslabbet Värt, som använder matsvinn som ett verktyg för att förstå cirkulär ekonomi och hållbarhetsfrågor, och verksamheten Hjulsjö 103 i Hällefors.

Andra inslag under kursen är exempelvis meditation, reflektionsdagbok, aktivt lyssnande, ensamtid i naturen samt Teori U, en process för lärande, ledarskap och förändring som har utvecklats vid universitetet MIT i USA.

Läs mer om kursen Design for Sustainable Co-Creation.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.