Föreställ dig att staden du bor i ska flyttas. Ditt hus ska jämnas med marken, barnens skola rivas och en ny stadskärnan ska byggas upp, fast på en annan plats. Ingen kan ge ett exakt svar på när den nya staden kommer att vara klar, men med lite tur så kan det bli 2035. Vad skulle du göra?

För att gruvverksamheten i Kiruna och Malmberget ska kunna fortsätta pågår just nu en omfattade flytt av de omgivande lokalsamhällena. Kiruna ska flyttas, liksom orten Malmberget, som ska smälta ihop med Gällivare. Totalt fem tusen bostäder och tio tusen människor påverkas och något egentligt slutdatum är inte helt fastställt, men som allra tidigast kan det vara klart 2035. Hur påverkas dessa personer, som ska lämna sina hem och börja om på nytt? Det har Eugenia Segerstedt, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, gått till botten med i sin avhandling, där hon har intervjuat boende i Kiruna och Gällivare.

– Kiruna är van vid rampljuset, det har varit mycket fokus på orten. Men Gällivare och Malmberget, som ju också genomgår en samhällsomvandling, har varit mer i skymundan. Kiruna och Gällivare har mycket gemensamt, det är lätt att pendla mellan dem och många gör det.

Fler unga vill flytta

Och det är just denna omvandling som Eugenia Segerstedt har granskat. Genom enkäter har hon under perioden 2011 till 2016 tagit reda på hur invånarna uppfattar sina hemorter, de pågående samhällsomvälvningarna och om de planerar att lämna Kiruna inom fem år.

Eugenia Segerstedt, forskare i arbetsvetenskap. Foto: Luleå tekniska universitet

– Särskilt unga i Kiruna, både män och kvinnor, hade en större benägenhet att vilja flytta från orten än andra åldersgrupper. Kiruna höll på att bli en stad med mest äldre män där de unga männen ville flytta i större utsträckning än äldre generationer.

I intervjuerna märkte hon att många till en början var hoppfulla inför samhällsomvandlingen och stannade kvar på grund av de möjligheter som detta kunde innebära för dem. Men när hon ställde samma fråga fem år senare hade svaren förändrats.

– Tron på samhällsomvandlingen och framtiden sjönk ordentligt, hoppet om framtiden försvann. Samtidigt stärktes betydelsen av sociala band. Orsaken att bo kvar hade alltså gått från samhällsnivå till närmare individnivå.

Sociala värden viktiga

Hon råder därför politiker och beslutsfattare att inte utgå från klassiska variabler för samhällsplanering, till exempel närhet till stora vägar, när det gäller de båda orterna.

– Klipp och klistra inte, använd inte generella lösningar, det funkar inte i Kiruna och Gällivare. Det är viktig att anpassa utifrån kontexten.

Hon betonar också att det är viktigt att vara observant på skiftet i vad som håller Kiruna- och Gällivareborna kvar – från samhällsnivå till social nivå.

Vill man få folk att stanna i hemorten så är det viktigt att de sociala värdena kopplas på.

– Vill man få folk att stanna i hemorten så är det viktigt att de sociala värdena kopplas på, framförallt det som har med hopp och framtid att göra.

Samhällsomvandlingen i de två orterna pågår fortfarande och kommer så göra under många år framöver. Det är viktigt att referera tillbaka till det som man har lovat, även om de var länge sedan, säger Eugenia Segerstedt.
– Brutna löften kommer inte att glömmas.

Allvarlig bostadsbrist

Ett sådant löfte handlar om tillgång till bostäder.
– Det råder allvarlig bostadsbrist i Gällivare och Kiruna. Det är inte Södermalm precis men bostadsbristen är verklig och allvarlig. I Kiruna och Gällivare är det svårt för unga att få egen bostad. Det har till och med förekommit att unga har bott i husvagn för att hitta en tillfällig lösning på bostadsfrågan.

För en utomstående kan ordet stadsflytt leda tankarna på att befintlig bebyggelse i Kiruna flyttas till en ny plats, men riktigt så enkelt är det inte.

– Jag tar inte ordet stadsflytt i min mun, det rivs och byggs nytt. Några enstaka k-märkta byggnader flyttats, men resten byggs nytt. Många platser fyllda med minnen försvinner men berättelsen om vad staden är kvarstår, utvecklas och fylls med ny mening.

Gruvan, som ju är orsaken till den omfattande förändring som orterna just nu går igenom.

– Vad som är slående i mitt arbete är att boende i Kiruna och Gällivare tog upp många aspekter av livet i lokalsamhällena – men inte gruvan.

Samhällsomvandlingen

I Kiruna och Malmberget finns världens två största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning. Gruvbrytningen närmar sig i dag samhällena och malmkropparnas läge gör att brytningen sker på större djup. Tillvaron för människorna som lever kring gruvorna påverkas radikalt. Det går helt enkelt inte att bo kvar när gruvbrytningen slukar marken underifrån. För att gruvverksamheten ska kunna fortsätta måste därför stora delar av samhällena flyttas.

Samhällsomvandlingen är en stor och komplex process som kommer att pågå under många år. Den är ett livsvillkor med ömsesidiga beroenden som alla här är väl medvetna om och som vi måste förhålla oss till på bästa sätt.

Totalt kommer cirka 5 000 bostäder och 700 000 kvadratmeter bostad- och lokalytor att ersättas. Det innebär att omkring 10 000 människor, ungefär en fjärdedel av Malmfältens befolkning, kommer att behöva flytta. Samhällsomvandlingarna beräknas pågå minst till och med år 2035, då nuvarande huvudnivåer kommer att vara utbrutna.
Källa: LKAB

Om avhandlingen

I avhandlingen Small Town, Big Move Constructions of place in transiting mining communities från Luleå tekniska universitet analyseras hur medborgarna i Malmfälten skapar en bild av det egna samhället under pågående stadsomvandling.

Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier som över 3500 människor deltog i och som spänner över flera år. Det övergripande teoretiska perspektivet i avhandlingen är att plats är socialt konstruerad: plats görs av reflekterande människor som diskuterar och beskriver den, av konversationer som produceras och reproduceras i sociala grupper bortom individuella uttalanden och åsikter.

Den första studien i avhandlingen består av tre omfattande enkätundersökningar mellan åren 2011 och 2016 där boende i Kiruna fick svara på frågor om hur de uppfattar sina hemorter, de pågående samhällsomvälvningarna, social hållbarhet samt sannolikheten för att de kommer att flytta inom fem år. Eftersom data samlades in vid flera olika tillfällen kan jämförelser göras över tid. Medborgare med arbetarklassyrken övervägde att flytta i mindre utsträckning än andra 2011, men den skillnaden kunde inte längre observeras 2016.

I den andra studien genomfördes enskilda intervjuer med medborgare som hade deltagit i workshops för medborgare och arbetspendlare om Kirunas och Gällivares framtid. Även en 3D-visualisering skapades av sociala mönster i Gällivare, som till exempel ekonomiskt välstånd och missnöje med byggd miljö, där data från enkätundersökningar kombinerades med SCB:s statistik.

I den tredje studien jämfördes tre serier workshops med Kiruna- och Gällivarebor och en grupp långpendlare vars syfte var att inkludera medborgarnas perspektiv i samhällsomvandlingen.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.