Biologisk mångfald
Smältande isar hotar Arktis ekosystem
Mikroorganismer i isen är basen för allt levande i Arktis. När isen smälter riskerar därför inte bara isbjörnen att försvinna utan även ett helt ekosystem. Förändringarna i Arktis kan bli så pass snabba att evolutionen inte har en chans att hänga med.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Inuti den arktiska isen, i små vattenfyllda porer, lever hela samhällen av organismer som till exempel bakterier och mikroalger. Under vintern när isen brer ut sig över havsytan har porerna varken kontakt med hav eller atmosfär. Men framåt vårkanten när isen smälter fylls porerna med smält- och havsvatten. En kontakt uppstår mellan is, hav och atmosfär. Bland annat når näringsämnen från porerna ut i havet.
– På så sätt kan man säga att isen föder det som lever i vattnet, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Föda för större organismer
Vilka dessa organismer är och vilken roll de har i näringsväven och isens ekosystem ska nu Pauline Snoeijs Leijonmalm och hennes forskargrupp ta reda på.
– Vi vet att det lever många kiselalger i och precis under havsisen. Kiselalger har en bra sammansättning av fettsyror och är därför viktiga i näringskedjan. De anses vara bra mat för små kräftdjur, som sedan i sin tur för näringsämnena uppåt i kedjan, till fisk, säl och isbjörn.
Stora förändringar
I och med den globala uppvärmningen smälter havsisen i Arktis. I september 2012 observerades exempelvis den största öppna vattenytan sedan de första satellitmätningarna 1979. Och om isarna i Arktis försvinner kan det vara en förlust av de specifika mikrobiella samhällena i isen som vi har att vänta oss. Pauline Snoeijs Leijonmalm tror att det kan ske så pass stora miljöförändringar att evolutionen inte har en chans att hänga med.
– Man skulle kunna tänka sig att en temperaturökning skulle ge Arktis samma sorts hav som finns runt Skottland, men så enkelt är det inte. Trots att det blir varmare är ljusförhållandena helt annorlunda i Arktis. Det naturliga på jorden är att det sker evolution, men nya arter hinner inte bildas på 30–40 år. Självklart kommer det fortfarande finnas liv i Arktis hav, men det är inte säkert att det kommer att vara ett hav med hög produktion av till exempel fisk.
Snart för sent?
Förra sommaren åkte forskarna från Svalbard upp till Nordpolen och tillbaka. Under sju veckor samlade de vattenprover genom att borra meterdjupa hål i isen och samla upp det vattnen som rann ut ur isens porer. För att kunna jämföra skillnaden mellan vattnet i och under isen tog de även prover under isen.
Nu analyseras proverna på laboratorier i Sverige, Chile och USA. Genom att läsa av bakteriernas genetiska kod får man reda på vilka arter det är som lever i porerna och vilken funktion dessa arter har. Pauline Snoeijs Leijonmalm tror att de kommer att hitta tusentals olika arter, och många som idag är helt okända för oss.
– Om 40 år kan det ekosystem som idag finns i isen vara helt borta. Vi får en obalans i norr och kommer kanske att sakna ett väl fungerande ekosystem ett tag fram över. Därför är det så viktigt att veta vad det är vi förlorar innan allt är borta.
Om projektet:
Projektet ”Mikrobiella metaboliska processer vid havsytan i Arktis och Antarktis – skillnader mellan istäckta och icke-istäckta polarhav och konsekvenser för globala biogeokemiska cykler” finansieras av Formas.