Industri & Energi
Skyfall kan slå hårt mot kommunala verksamheter
Effekterna av skyfall räknas ofta i kronor, men när regnet vräker ner får det inte bara ekonomiska konsekvenser. Nu ska forskare undersöka hur översvämningar påverkar samhällsviktiga funktioner som hemtjänst och skolor.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I juli 2021 öppnade sig himlen över Tranås i norra Småland. På en parkering stod hela hemtjänstens bilpark snart med vatten upp över hjulen. Ingen av bilarna gick att starta, och runt om i kommunen väntade äldre på hjälp. Det blev en stor utmaning att lösa för hemtjänsten, berättar Erik Glaas, forskare vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Han leder ett nytt projekt, där forskare från Linköpings universitet och Högskolan i Gävle ska ta reda på hur skyfall påverkar samhällskritiska kommunala verksamheter. De ska göra nedslag i några städer som har haft problem med stora skyfall, i hopp om att kunna identifiera och analysera lärdomar.
− Vid stora översvämningar pratar man framför allt om skador som har uppstått på byggnader och infrastruktur. Vi vet ganska lite om hur skyfall påverkar kommunernas operativa verksamhet, säger Erik Glaas.
Han hoppas att de ska kunna hjälpa kommuner att få syn på risker kopplat till skyfall, så att de så långt det är möjligt kan byggas eller planeras bort. Det kan till exempel handla om att sprida ut tjänstebilar på olika parkeringar eller se till att viktig utrustning, som reservgeneratorer, inte förvaras i källarlokaler.
Risker med tillgänglighetsanpassning
Erik Glaas har forskat om klimatrisker och anpassning i 15 år. Ett problem som han pekar på är att riskbedömningar ibland vilar på uppfattningar som inte stämmer.
− Ett exempel är att det finns antaganden om att entréer ligger 20 centimeter över marken. Man räknar därför med att vattnet kan stiga så mycket utan att det rinner in i byggnader, men i tillgänglighetsanpassade hus handlar det snarare om två centimeter i snitt, säger han och förklarar att detta ofta gäller för offentlig verksamhet som äldreboenden och förskolor.
Ska ge bättre krisberedskap
När forskarna identifierat vilka delar av kommunal verksamhet som är särskilt utsatta vid skyfall hoppas de kunna ge förslag till kommunala tjänstemän och beslutsfattare så att dessa aspekter kan inkluderas i beslutsunderlag. På sikt är förhoppningen att forskningen ska underlätta kommunernas krisberedskapsarbete och det långsiktiga klimatanpassningsarbetet.
Nancy Joy Lim, forskare i geografi och geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, ansvarar för den del i projektet som handlar om hur lärdomar kan inkluderas i beslutsunderlag. Hon utvecklar kartor som visar var vatten riskerar att samlas i samband med översvämningar. Kartorna är viktiga redskap när kommuner förbereder sig inför framtida skyfall. De kan till exempel användas vid planeringen för byggandet av skyddsvallar.
− Vi vill se om det går att få in mer information i kartorna, och ge kommunerna en bättre bild av hur deras verksamheter riskerar att drabbas vid en översvämning, säger Nancy Joy Lim.
Kartorna skulle till exempel kunna ge information om hur många skolbarn som behöver evakueras från en viss skola, hur dagliga verksamheter för personer med funktionsvariation påverkas eller var det är svårt för räddningstjänsten att komma fram.
Fler skyfall i framtiden
På grund av klimatförändringarna förväntas extrema regn bli vanligare i framtiden och Nancy Joy Lim tror att förebyggande insatser är nödvändiga.
− Vi kan inte undvika de här händelserna, men vi kan minska de negativa effekterna, säger hon.
Om det finns information om de kommunala verksamheterna i kartorna tror hon och Erik Glaas att välfärdsservicen kan få högre prioritet vid översvämningar.
− Jag tror att det kan leda till att de kommunala verksamheterna blir mer synliga i krisberedskapen och det förebyggande arbetet eftersom kartorna är så viktiga i det sammanhanget, säger Erik Glaas.