Grönsaker av lera, modighetsdiagram och mer vegetariskt. I ett projekt vid Örebro universitet används skolmaten i lärandet om hållbar utveckling.

En vanlig tisdag är elever från årskurs 4 och 5 på Finnerödja skola i Laxå med i skolköket för att laga dagens vegetariska lunch. Både klasskamraterna och barnen i förskoleklassen får provsmaka.

Johanna Björklund, forskare vid Örebro universitet. Foto: Mattias Frödén

– Att eleverna är med och lagar maten är ett sätt att minska tröskeln till att äta vegetariskt. Eleverna är stolta och säger att ”det här måste ni testa!”, säger Johanna Björklund.

Hon är universitetslektor vid Örebro universitet och en av initiativtagarna till forskningsprojektet Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg som pågår under 2018–2020 med Finnerödja som pilotskola.

Forskarna utvecklar och utvärderar bland annat modellen Mat i lärande. I den ingår en forskningscirkel (se faktaruta) där forskare och skolpersonal fortbildar sig kring mat och hållbarhet och hur frågorna kan bli en del av undervisningen.

Till exempel har förskoleklassen ritat tallriksmodeller och pratat om vad de ska ha på tallriken för att bli mätta. Tredjeklassarna har intervjuat föräldrar och mor- och farföräldrar om deras upplevelser av mat och skolmat.

Våga prova nytt

Skolan har också infört ”grönsakstoppen” och ”modighetsdiagram” som visar vilka grönsaker som barnen äter mest av från salladsbuffén respektive hur många som provar den vegetariska maten. Utifrån siffrorna har eleverna övat på tabeller och olika räknesätt på matematiken, och gjort grönsaker av lera på bildlektionerna. En tanke är att få barnen att våga prova annat än rivna morötter, som är populärast.

Eleverna Maja Karlsson och Ester Skoglund. Foto: Privat

Enligt kommunens måltidschef äter eleverna på Finnerödja mycket mer vegetariskt än på andra skolor i Laxå, även om det inte går att slå fast att det beror på projektet.

– Jag väljer oftast den vegetariska maten, jag tycker nästan den är godare, säger Maja Karlsson.

Hon går i klass 6 på Finnerödja skola och hjälpte till med skolmaten i höstas.

– Man får förståelse för själva maten och för dem som lagar den när man är i köket. Man lär sig även vad de gör med maten om man inte äter upp den och då slänger man mindre. Jag har fått vara med och väga det som slängs och det är jättemycket, säger hennes klasskamrat Ester Skoglund.

”Pedagogiken måste in”

Det var bland annat erfarenheterna från Region Örebro läns projekt Hållbara måltider som gjorde att Johanna Björklund började att utveckla modellen Mat i lärande. Deltagarna i regionens projekt hade testat att minska mängden kött i skolmaten på olika sätt och känt att de nått vägs ände.

– En slutsats vi drog var att det inte går att blanda ut köttfärsen mer med bönor och linser utan att barnen märker det. För att göra maten mer hållbar måste vi ha mer vegetariskt och då måste pedagogiken in, säger Johanna Björklund.

Hon tänkte även att skolmåltiden kunde vara ett bra sätt att lära eleverna om hållbar utveckling generellt.

– Den innehåller alla delar: värderingar, handling, demokrati, att lära, att göra praktiskt och att fatta beslut.

Hittills har forskarna bland annat sett att trots att det finns mycket pedagogiskt material och lektionsförslag kring skolmåltiden är det få lärare som väver in den i sin undervisning.

– Det finns inte i lärarutbildningen trots att skolmåltiden ska vara en integrerad del av undervisningen enligt läroplanen. Många lärare upplever inte heller att de har kunskap om miljö- och klimatfrågor, säger Johanna Björklund.

Skapar medvetna matval

Nu söker forskarna pengar för att fortsätta samarbetet med skolan. En förhoppning är att ta fram ett material om Mat i lärande som kan spridas till andra skolor.

Greta Särefors, rektor för Finnerödja skola.

Johanna Björklund tror att modellen kan ge eleverna kunskap om hållbarhet och hur de kan påverka. Den kan också hjälpa lärarna att uppnå målen om att jobba över ämnesgränserna och med hållbar utveckling samt göra att barnen äter bättre, får bättre hälsa och kan prestera bättre, hoppas hon.

Även Greta Särefors, som är rektor för Finnerödja skola, ser många möjligheter i att använda skolmåltiden i pedagogiken för hållbar utveckling. Hon hoppas att eleverna vågar prova nya rätter och att de blir medvetna om sina val av mat.

– Får man med barnen kan de även prata hemma vid köksbordet om varför de äter mer vegetariskt och mindre rött kött, till exempel. Det är en livskunskap vi ger dem som de förhoppningsvis har med sig hela livet.

Vad är en forskningscirkel?

En metod och en mötesplats för kunskapsbildning och professionell utveckling, där forskare ingår. Studieobjektet är deltagarnas egen praktik. I Sverige har forskningscirklar används sedan 1970-talet och är idag relativt vanliga, främst inom skolans område.

Källor: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet samt Vad är en forskningscirkel? av Lotta Bergman, Malmö universitet/Region Skåne

Fotnot: Under coronapandemin är eleverna inte med i skolköket.

Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.