”Borde-frågan borde få högre status i ekonomiundervisningen”, säger nydisputerade Caroline Ignell. Hon har kommit fram till att gymnasieelever som blir tillfrågade hur saker borde vara utvecklar en större förståelse för hur priset på varor och tjänster kan bidra till att påverka miljön.

För att undersöka hur gymnasieelever ser på och värderar miljöekonomi har Caroline Ignell, gymnasielärare och lärarutbildare som nyligen disputerat i pedagogik, intervjuat och gjort enkätundersökningar med elever på ekonomiska programmet. Sammanlagt har över 300 elever deltagit i tre olika studier under 2,5 år. Resultaten visade att konsumentperspektivet fick större plats i prisbeskrivningen när eleverna fick resonera om hur priset borde vara, snarare än hur verkligheten ser ut. Till exempel ansåg eleverna att flygresor borde vara dyrare än tågresor så att folk sporras till att välja bort flyget, vilket skulle minska miljöpåverkan. – När borde-frågan besvarades visade eleverna en annan prisförståelse än den som beskrevs när de resonerade om hur priset är. Det visar att undervisningen kan ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina förkunskaper, initiala föreställningar och värderingar om miljöpåverkan genom att problematisera är- respektive borde-resonemang, säger Caroline Ignell i ett pressmeddelande. Eleverna ansåg att den mest effektiva åtgärden för att lösa klimatproblemen vara att förändra priser på varor. – Förhoppningsvis kan en undervisning som fokuserar på samhällsekonomiska perspektiv på miljöproblem bidra till att eleverna reflekterar kritiskt kring hur demokratiska samhällen värderar och organiserar globala miljölösningar, säger Caroline Ignell. Läs avhandlingen här