Före pandemin präglades kollektivtrafiken av en positiv utveckling tack vare ökat fokus på bilismens negativa konsekvenser för miljö och trängsel. Pandemin förändrade situationen, men det finns mycket att lära av krisen som kan gynna det kollektiva resandet.

– Kollektivtrafiken fick under 2000-talet en alltmer strukturerande roll, som påverkar hur vi planerar och bygger våra städer, säger John Hultén, föreståndare för K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.

Under coronapandemin har vi dock lärt oss att kommunicera på distans, det kan påverka både hur vi arbetar, reser och bor i framtiden. Det har det också skett en snabb utveckling av kollektivtrafikmyndigheters kommunikation med resenärerna. Ny forskning visar att många resenärer är beredda att välja en annan tid för sin resa, om de får information om förväntad trängsel.

– I kombination med ekonomiska styrmedel och ökat distansarbete kan förbättrad trängselinformation påverka utmaningen med många samtidiga resenärer på morgonen och under sen eftermiddagen. Det kan spara resurser som i stället kan satsas på att utveckla kollektivtrafiken och andra hållbara mobilitetslösningar.

Just nu befinner sig kollektivtrafiken i en möjlig brytningstid.

– Kollektivtrafikens framtid avgörs av om politiker och myndigheter är inställda på att fortsätta satsa, även om resenärerna inte snabbt återvänder och ekonomin är ansträngd. Ytterligare en viktig fråga är om kollektivtrafikmyndigheterna är beredda att omdefiniera sin roll och ta ett bredare ansvar för hållbart resande, som inkluderar andra mobilitetstjänster än den traditionella kollektivtrafiken, säger John Hultén i ett pressmeddelande.