Svensk forskning visar att barn som identifierar sig med naturen är mer benägna att skydda den. Stiftelsen Skånska Landskaps naturpedagoger omsätter denna kunskap i praktiken när de möter elever i naturen.

Från en glänta mellan granarna i Snogeholms strövområde hörs rop och skratt. Det är årskurserna 4 och 5 från Östraby skola i Hörby kommun som är på friluftsdag.

I smågrupper har eleverna gjort åtta tavlor av naturmaterial på olika teman som träd, blomma eller rovdjur. Nu sitter barnen i en ring med sina tavlor och utomhuspedagogen Anders Larsson börjar med att ställa frågor.
– Vad äter fågeln?
– Insekter! Maskar! ropar några av eleverna.

Tillsammans drar de därför ett rep mellan bilden på fågeln och bilden på insekten, och ett mellan fågeln och nedbrytaren, masken.
– Var bor fågeln, frågar Anders Larsson.
– Kanske i ett träd, får han till svar, och så drar eleverna ett rep mellan fågeln och trädet. Snart går femton rep kors och tvärs mellan eleverna i ringen.

– Vet ni vad ni har gjort? En näringsväv. Den här symboliserar hur allt hänger ihop. Om till exempel våra nedbrytare skulle försvinna så rubbas hela väven och många blir lidande, säger Anders Larsson, och illustrerar detta genom att ta bort de rep som går mellan nedbrytaren och de arter som på något sätt är beroende av den, eller tvärtom.

Eleverna skapar ett näringsväv genom att dra rep mellan olika grupper av djur och växter som är beroende av varandra, exempelvis svampar, växtätare och rovdjur. Foto: Abigail Sykes

Aktiviteter som skapar band till naturen

Efteråt berättar Anders Larsson om tanken bakom övningen.
– Det ska vara ett lekfullt och handfast sätt att få förståelse för att allt hänger ihop, samtidigt som eleverna är ute och får frisk luft.

Vad kännetecknar en bra naturpedagogisk aktivitet?
– När barnen genom handgriplig övning får en aha-upplevelse samtidigt som de har roligt. Återkopplar sedan läraren hemma i klassrummet har vi bästa förutsättning för inlärning.

Det som Anders Larsson säger har stöd i forskning av Matteo Giusti vid Högskolan i Gävle. Utifrån vetenskapliga teorier och erfarenheter från hundratals naturpedagoger från hela världen har han listat 16 kriterier för att bedöma aktiviteter som skapar band till naturen (se faktaruta).

Bland annat är det bra att göra saker med barnen som är underhållande, kreativa och fysiska, enligt studien.

– Kontakten mellan människa och natur är en färdighet, och den utvecklas över tid. Men det är inget man kan lära sig i ett klassrum, säger Matteo Giusti.

Relationen till naturen formas i unga år

Matteo Giusti, forskare vid Högskolan i Gävle. Foto: Stockholm Resilience Centre

I sin forskning har han sett att naturpedagogik ofta handlar om kunskap och information, och om enstaka upplevelser som att besöka djurparker. Det tycker han är fel.

– Jag tror att din relation till naturen formas när du är barn. Då behöver du en mångfald av direkta upplevelser, och de behöver vara en del av dina vardagliga rutiner. Det räcker inte bara att ha tillgång till en gräsmatta eller park.

En del av eleverna från Östraby skola tillbringar inte så mycket tid i skogen, berättar de under sin lunchrast.

– Jag är inte i skogen så ofta, kanske någon gång varje år. Jag tycker att det är roligt för där finns mycket att göra, berättar Immanuel Lindberg, 10 år.
Inte heller Sara Skarp, 10 år, säger att hon är i skogen särskilt ofta, trots att hon har en nära.

– Det är när vi är på utflykt eller när jag cyklar där med någon kompis. Men jag tycker att det är kul att vara på utflykt och göra roliga saker.

Avgörande för ett hållbart samhälle

I en ännu opublicerad studie* frågade forskarna barn i Stockholm hur mycket de identifierade sig med staden respektive naturen, och om de kunde tänka sig att arbeta med naturen i framtiden. Resultatet var att ju mer barnen identifierade sig med staden, desto mindre ville de arbeta med naturen, och tvärtom.

– Det är den relation som vi utvecklar med naturen som kan vara avgörande för att skapa ett verkligt hållbart samhälle och hållbara livsstilar, säger Matteo Giusti.

På Östraby skola har flera av elevernas familjer egen skog. Pelle Nagy, 11 år, är där varje vecka.
– Vi har kor ute i skogen och jag tittar till dem. Ibland bygger jag med grenar. Det är mysigt.

11-åriga Stina Rosén brukar vara i familjens skog flera gånger i veckan för att bygga kojor, kela med familjens tamgrisar som går där eller lyssna på fåglarna.

Vad har du lärt dig i dag?
– Att man ska vara rädd om naturen. Om vi inte hade träd skulle vi inte kunna andas, säger hon.

”Barn som aldrig kommer ut kommer inte heller att intressera sig för naturen och värna om den. Och det får inte vara ”aja baja” hela tiden”, säger naturpedagogen Anders Larsson. Här visar han Immanuel Lindberg, Sara Skarp och de andra eleverna hur det går till att tända en eld med tändstål. Foto: Abigail Sykes

Aktiviteter som ger barn starkast kontakt med naturen

  • Underhållande
  • Tankeväckande
  • Privata/intima
  • Imponerande (wow-effekt)
  • Fångar barnens fokus
  • Överraskande
  • Kreativa
  • Fysiska
  • Använder olika sinnen
  • Involverar mentorer
  • Involverar djur
  • Socialt accepterade
  • Har regler
  • Drivs av barnen
  • Utmanande
  • Stärkande för barnen (minskar stress, slipper normer)

Källa: Artikeln “A Framework to Assess Where and How Children Connect to Nature”, Frontiers in Psychology 8 (January).

Skånska landskap

Bildades 2004 av Region Skåne, är sedan 2010 en självständig organisation med ett årligt anslag från regionen.

I uppdraget ingår bland annat att underhålla, sköta och utveckla 19 strövområden och Fulltofta Naturcentrum, göra naturen tillgänglig samt bedriva och utveckla utomhuspedagogik med särskilt fokus på naturovana unga.

Erbjuder varje år drygt 7 000 skånska elever olika aktiviteter i utemiljö.

Källa: www.skanskalandskap.se

Läs mer

*Giusti Matteo, Plos one, in press, “Learning the desire to protect nature. Children’s Human-Nature Connection in its experiential, psychological, and contextual dimensions”

Matteo Giustis tidigare forskning:
Fostering Children’s Connection to Nature Through Authentic Situations: The Case of Saving Salamanders at School.” Frontiers in Psychology 9 (June).

Nature Routines and Affinity with the Biosphere: A Case Study of Preschool Children in Stockholm.” Children, Youth and Environments 24 (3): 16.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.