En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7 till 12 procent. Men det finns också konflikter mellan olika miljömål, vilket komplicerar bilden, enligt en doktorsavhandling från SLU.

Avhandlingen från SLU visar att klimatskatt på mat har potential att minska livsmedelskonsumtionens miljöavtryck med 7 till 12 procent, vilket framförallt beror på minskad matkonsumtion. Den minskade konsumtionen av nötkött skulle i sin tur innebära minska behovet av betesmark med upp till 12 procent.

Beroende på vilka typer av marker och i vilka länder betet finns kan detta vara både positivt och negativt för miljön.

– Globalt sett behöver jordbruksmarkens expansion begränsas. Avverkning i tropiska regioner för att bereda plats för betesmark och för odling av grödor som soja och oljepalm leder till stora växthusgasutsläpp och är ett hot mot biologisk mångfald, säger Emma Moberg, doktorand vid Institutionen för energi och teknik, SLU.

Situationen ser dock lite annorlunda ut på hemmaplan.

– I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att bevara naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. För att undvika en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till bevarandet av dessa marker kunna höjas vid införandet av en klimatskatt, säger Emma Moberg i ett pressmeddelande.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.